Vegokorven skymde viktig debatt

EU:s jordbrukspolitik innehåller viktigare frågor än vad som får kallas korv, skriver Torbjörn Vennström.

EU:s jordbrukspolitik innehåller viktigare frågor än vad som får kallas korv, skriver Torbjörn Vennström.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Insändare2020-11-02 05:45
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När EU-parlamentet nyligen röstade om EU:s jordbrukspolitik för de kommande sju åren, så skrev medierna en hel del om ifall vegokorv ska få kallas korv eller inte. Mindre har skrivits om vad denna jättefråga egentligen handlar om; hur EU:s enorma jordbruksstöd på 600 miljarder kronor per år, ska användas. I en del medier beskrivs förslaget som ett steg mot en miljövänligare jordbrukspolitik. Men EU tar myrsteg under ett decennium när vi behöver ta jättekliv.
 

Den största delen av stödet, det så kallade gårdsstödet, ska till 80 procent fortsätta gå till vanliga jordbruk. Ju större gård och ju fler djur du har, desto mer pengar får du. Det innebär enorma subventioner till industridrivna jordbruk, ofta ägda av stenrika godsherrar. Endast 20 procent är öronmärkt för miljö och klimat. I den andra mindre delen för landsbygdsutveckling går 30 procent till miljöåtgärder. Parlamentets majoritet försämrade till och med kommissionens förslag på flera punkter. Ändå är vår jordbruksminister, Jennie Nilsson, nöjd. Det är minst sagt sorgligt.
 

Förslaget motverkar EU:s Green New Deal och EU:s hållbara matstrategi From Farm to Fork. Om inte EU-kommissionen och regeringscheferna tar nya tag kommer denna jordbrukspolitik att gälla ända till 2028. Den tiden har vi inte på oss att ställa om jordbruket. Det måste ske nu. Se till att allt EU-stöd går till klimatomställning och till små lokala och kretsloppsinriktade jordbruk runt om i hela Europa. Då kan vi få en levande landsbygd, och en livsmedelsförsörjning som inte hotar klimat och miljö.