Vården måste blir bättre arbetsgivare

Bristen på sjuksköterskor är idag sjukvårdens enskilt största problem, skriver tre Liberaler.

Bristen på sjuksköterskor är idag sjukvårdens enskilt största problem, skriver tre Liberaler.

Foto: Tomas Oneborg//TT

Insändare2020-01-11 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

”Aldrig känner jag mig så liten som i kampen med vården”, sade hon. Men hon var inte patient, utan sjuksköterska.

Bristen på sjuksköterskor är idag sjukvårdens enskilt största problem. Samtidigt är vi övertygade om att människor gärna skulle göra skillnad i sjukvården, bara de slapp Kafkaliknande återrapporteringar, överadministration, arbetsuppgifter som inte passar deras utbildning och vånda över var en patient ska få plats att vårdas. Så är det inte idag, och det gör människor arga och uppgivna.

Värdefull tid för handledning och sjukvårdsutveckling pressas numera samman på många sjukhus och vårdcentraler. Riktade statsbidrag betalas ofta ut med dyrköpta krav på projektledning och återrapportering. Ledningskontor och myndigheter kräver i all välmening blankett på blankett och uppföljning på uppföljning, och detta äter medarbetarnas tid. En labyrint av byråkrati.

Några säger upp sig. Andra springer allt snabbare. Det går helt enkelt inte att spela ett orkesterstycke med bara hälften av instrumenten och hoppas att det ska låta likadant. Det är heller inte möjligt att spela ett stycke dubbelt så snabbt, utan att det förvandlas till något annat.

Stora delar av sjukvården behöver helt enkelt bli en bättre arbetsgivare. Detta är ett av våra främsta mål. Med stöd av staten behöver sjukvården få sina anställda att trivas för att behålla både nya och erfarna. Vi liberaler föreslår att Arbetsmiljöverket får ett stärkt ansvar för att granska, tillsammans med ett rådgivningsuppdrag. Vi vill också ta till oss råd om arbetsmiljö och ledarskap från sjukvård som fungerar, både i Sverige och i andra delar av världen. Inte minst behövs tydliga karriärvägar och tid för alla yrkesgrupper att utveckla sjukvården.

En viktig förbättring är att se över sjukvårdens rollfördelning. Om fler medicinska sekreterare och vårdnära service får avlasta andra yrkesgrupper kan var och en inom hälso- och sjukvården arbeta på toppen av sin kompetens.

Ibland liknar löneutvecklingen en flat-line. Vårt mål är att den mest erfarna på en arbetsplats ska tjäna dubbelt så mycket som en nyanställd i samma yrkesgrupp. När erfarenhet underskattas kroknar människor och säger upp sig, vilket skapar stora kostnader för rekrytering, introduktion och handledning. Trygg sjukvård kräver tid, kunskap och erfarenhet. Dit når vi inte med enbart nyutexaminerad personal, och absolut inte med för mycket hyrpersonal.

Vi har ett ansvar för att sjuka människor får god vård. För deras skull behövs en ödmjuk och genomtänkt arbetsgivarpolitik som låter oss behålla de kunnigaste, mest omtänksamma. Allt annat är ett misslyckande, helt i onödan.