För två år sedan pågick ett ”Centrum-puzzel”. I detta var tjänstemän i kommunen beredda att sälja ut kulturhusen i Kyrkbacken och till och med Joar Blå. Jag protesterade då i EP och Margareta Sjögren med flera hakade på med en namninsamling till försvar för husen som samlade många namn. Då backade politikerna och instämde med oss. Nu tycks dock de två borgerliga kommunalråden Smedlund och Ornbrant vara inne på samma avvecklingslinje och till och med blanda in Rådhuset.
Jag trodde att historien med Stadshotellet var tillräckligt lärorik: Såld till privat ägare 1985, därefter misskött av den nya och även senare ägare både när det gällde byggnaden och dess innehåll. Det gick så långt att politikerna i kommunfullmäktige inte såg någon möjlighet att hindra en rivning för 14 år sedan. Efter rivningen fick vi en förargelsens grop innan kommunen för dyra pengar återtog ägandet. Den bestående lärdomen borde vara: Sålt är sålt! Efter det kan inte längre våra demokratiskt valda företrädare rädda hus med kulturhistoriska värden hur gärna de än vill. Dessa fakta och effekter borde lända till eftertanke hos dem som nu styr vår kommun. Även uthyrning är problematisk då det innebär en privatisering och husen inte längre blir tillgängliga för allmänheten. Hyresgäster behöver förändra innehållet för sina behov.
Kommunen (vi alla) är lyckliga ägare till dessa fem kulturhus. Därför måste den självklara strategin vara att behålla dem och fylla dem med kulturverksamhet. Till stor del är det så redan idag. Bibliotek, teater och bio i Joar, konsthall, konserter och kulturskola i Tingshuset, Museet i Rådhuset och kulturskolan i Gamla läroverket. I gymnastikhuset finns i bottenplanet en lovande början till ett konstnärskooperativ med ateljéer. I de övre våningarna ryms stora möjligheter för mera kulturupplevelser – för både utövare och publik. Vinsterna med denna strategi är dubbla; kommunen räddar och bevarar sin fem kulturhus och minskar behovet av nyinvesteringar.