Svar till signaturen ”Med vetenskaplig grund” 14/11

Först och främst: Tack för att du delar med dig av din oro!

Den inledande frågan från skribenten handlar om på vilken vetenskaplig grund som förslaget om tre terminer vilar på. Det vilar på samma vetenskapliga grund som nuvarande system – ett system som skapades sjuttio år innan kvinnlig rösträtt, då barnaga var en självklar metod i skolsystemet och i en tid där elektricitet endast fanns i drömvärlden. Jag påstår att vi i Enköping tillsammans kan skapa ett system som är bättre än det vi har haft i över 170 år – dagens system är inte anpassat till vår egen samtid.

 I vårt förslag är tiden för planering och återkoppling densamma som tidigare om skolan/arbetslaget/ämneslaget så önskar men i förslaget finns även möjlighet att öka den kollegiala tiden. Syftet med förslaget är att skapa en bättre möjlighet för lärare och elever att lyckas. Omvärldsspaning är oerhört värdefullt men jämförelser med andra länder eller andra städer är inte en framgångsfaktor. Vi lever i en kontext i vårt land och i vår stad som är unik för oss. Utifrån vårt faktiska nuläge menar jag att vi tillsammans bygger världens bästa skola för eleverna i Enköping. 

Jag är oerhört stolt över det arbete som görs, varje dag i våra skolor. Det arbetet förtjänar ett system som i större utsträckning skapar en känsla av tillräcklighet, en känsla av att göra sig själv rättvisa. Jag får inte riktigt ihop skribentens brinnande iver för och hänvisning till evidens och kopplingen till lärarförbundets ranking. En ranking helt utan koppling till evidens och med ett mycket oklart syfte. Mitt arbete utgår istället ifrån faktiska, förståeliga resultat – jag talar om bedömning för lärande; det enda skälet till bedömning i grundskolan. 

Det sätt som Enköpings lärare och rektorer idag, på individnivå följer upp varje enskild elev på är unikt och röner intresse ifrån såväl skolverk som andra kommuner och i ett fall annat land – Finland. Av de 357 elever som i juni 2019 lämnade grundskolan saknade 56 elever gymnasiebehörighet. Av dessa 56 elever var 19 elever nyanlända. Det uttalade målet, inte visionen, är att alla elever ska uppnå gymnasiebehörighet med bibehållen koppling mellan resultat på nationella prov och betyg. 

I nuläget är andelen legitimerade lärare i Enköpings grundskolor 91 procent är ett fantastiskt resultat! Att ha så hög andel legitimerade lärare har inte med tur och tillfällighet att göra. Det handlar om ledarskap och det handlar om god kollegialitet. Slutligen:  Självklart ska vi våga prova nytt…för elevens bästa. Glädjen i att tillsammans med eleven finna nya vägar måste gå hand i hand med såväl evidens som empiri. Du är välkommen att kontakta mig direkt via mejl, telefon eller ett möte över en kopp kaffe!