Sverige har en lång tradition att ställa upp för flyktingar som förföljs eller som drabbas av krig; Många kom till Sverige under andra världskriget från våra grannländer, men också från bland annat Tyskland och Österrike.1956 kom en grupp flyktingar från Ungern. 1968 från Tjeckoslovakien och senare från Polen. 1973 och tio år framåt från Chile och andra länder i Latinamerika. 1990 talet från länder i forna Jugoslavien. I det kriget dog närmare 150 000 personer och fyra miljoner trvingades fly.
Sverige klarade av att ta emot flyktingar. Det var inte utan problem, men vi klarade det!
2015 flydde drygt 1,3 miljoner från kriget i Syrien till Europa. Cirka 150 000 kom till Sverige. Vi kan vara överens om det klarade inte Sverige så bra. Jag kan se två skäl: Gradvis nedmontering av det svenska välfärdssamhället. Vi hade inte samma beredskap som tidigare.
Det andra skälet är att vi blivit mer individualistiska. Jag och hur jag har det har blivit viktigare än vi och hur vi har det. Ordet solidaritet blev ett fult ord. Dåvarande statsministern och moderatledaren Fredrik Reinfeldt har hånats, inte minst inom sitt eget parti, för att han ville öppna Sveriges gränser för medmänniskor på flykt från Syrien.
Flera personer som vill stänga Sveriges gränser, har själva eller via sina familjer kommit till Sverige som flyktingar! Deras inställning förstår jag inte.
Nu när kriget och människor på flykt kommit närmare oss, verkar alla vara överens om att vi ska öppna våra gränser för medmänniskor från Ukraina. Det märkliga är att ledande politiker som för bara några veckor sedan talade om att "stoppa massinvandringen" och att stänga våra gränser, nu vill stå i främsta ledet för att ta emot personer på flykt från Ukraina. För att använda några snälla ord - opportunism eller att vända kappan efter vinden! Vill man att vi ska ha en politik när personer som har ljus hy flyr till Sverige och en annan linje när man har en mörkare hudfärg?
Sverige är ett litet land, men med stor internationell respekt för bistånd och svensk diplomati. Några politiska ledare i Sverige säger att flyktingar ska tas emot i sina grannländer. Det är precis detta som sker. Libanon med 6 miljoner invånare och med stora interna problem, har tagit emot minst 1,8 miljoner flyktingar. Här ger Sverige ett omfattande stöd via bland annat UNHCR.
Samma politiker som vill minska den svenska invandringen vill också minska det svenska biståndet. Den logiken förstår jag inte...