Coronapandemin har tydliggjort allvarliga brister i Sveriges beredskap. De stora lager Sverige hade under det kalla kriget finns inte längre kvar. Nu måste regeringen prioritera arbetet med att återuppbygga totalförsvaret för att också trygga livsmedelsberedskapen i det försvarsbeslut som ska tas i höst. En central del i det arbetet är att det svenska jordbrukets konkurrenskraft stärks för att öka den inhemska produktionen.
I nuläget finns det mat på butikshyllorna och vårsådden är utom fara eftersom tillräckligt med både växtnäring och växtskyddsmedel importerades innan krisen. Branschföreträdare för jord- och skogsbruket larmar dock om att de inte kan rekrytera tillräckligt med utländsk säsongsarbetskraft inför odlings- och planteringssäsongen. För att lösa detta krävs åtgärder här och nu som garanterar tillgången till arbetskraft.
Sveriges självförsörjning av livsmedel är bland de lägsta inom hela Europa och fortsätter att sjunka på grund av dålig lönsamhet för svenska lantbrukare.
Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk med en högre inhemsk produktion minskar vår sårbarhet ur ett totalförsvarsperspektiv. Regelförenklingar, sänkta drivmedelskostnader, stärkt ägande- och brukanderätt, upphandlingar som inte missgynnar svenska producenter och enhetliga och höga miljö- och djurskyddskrav inom EU är viktiga åtgärder.
Det finns skäl att lära av Finlands beredskapsplanering avseende livsmedel. Vissa strategiska varor bör finnas i omsättningslager, särskilt sådana varor som inte kan säkras genom leveranser från utländska leverantörer eller som inte kan produceras inom landet.
Regeringen har agerat saktfärdigt i återuppbyggnaden av det civila försvaret. De svagheter i Sveriges beredskap som uppenbarats under den rådande krisen måste rättas till omgående. Vi moderater kommer därför prioritera en ökad konkurrenskraft för svenskt jordbruk och större resurser till det svenska totalförsvaret för en stark livsmedelsberedskap.