Språket är inträdesbiljett till ett gemensamt samhälle

En bra och likvärdig skola är att viktigt samhällsfundament, skriver Mats Alvemark.

 Hur ska man kunna lära sig tala och skriva riktig svenska när man sällan omges av språket, undrar insändarskribenten.

Hur ska man kunna lära sig tala och skriva riktig svenska när man sällan omges av språket, undrar insändarskribenten.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Insändare2024-01-03 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Genom att arbeta ideellt med invandrarfrågan i ett antal år här i Enköping, har jag skaffat mig erfarenheter och praktiska kunskaper. Deltar i olika projekt både inom SFI (Svenska För Invandrare) samt på grundskolan. Att språket är grundförutsättningen för lyckad integration och delaktighet i samhället är väl knappast någon raketforskning, frågan blir givetvis, hur bra lyckas vi?

Senaste PISA undersökningen, som är en internationell undersökning där 15-åringars kunskaper mäts inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Det senaste resultatet visar en kraftig försämring för våra elever i Sverige. Dessa larmklockor måste vi våga analysera med öppet sinne, det finns bara en verklig sanning, den evidensbaserade. Vi får inte avstå från analysen även om den kan vara politiskt jobbig. Visa partier lanserar orsaker som är rent tramsiga, som att det beror på mobiltelefonerna. De flesta skolor, om inte alla har redan mobilförbud i Enköping. 

Vid närmare analys visar det sig att det stora tappet ligger på skolor och i områden med många elever vars föräldrar har utländsk bakgrund. Har man dålig läsförståelse, blir det givetvis också svårare att först de skrivna räkneuppgifterna och att läsa texter om naturvetenskap.

Dessa elevers familjer talar oftast inte svenska hemma, de lyssnar heller inte på svensk radio eller TV, och läser inte svenska tidningar. I skolan pratar lärarna svenska på lektionerna, men på raster, i matsalen mm är det oftast ”Rinkebysvenska” som pratas. Eleverna hör alltså inte den riktig svenska språkmelodin mer än några enstaka timmar varje dag, då läraren ska räcka till för många elever. Detta är verkligheten för de flesta av våra Enköpingselever med utländsk bakgrund. Hur ska man kunna lära sig tala och skriva riktig svenska när man sällan omges av språket? Föräldrar som utbildas på SFI tycker att deras barn pratar bra svenska, bättre än dom själva. Sanningen är tyvärr ett både ordförståelse och ordförråd är begränsat vilket leder till dålig läsförståelse och sämre skolresultat.

Läser här i Enköpings-Posten att närmare en femtedel av invånarna har utländsk bakgrund, 1544 stycken. Av de öppet arbetslösa 1500 personerna är närmare hälften invandrare.

Vi pratar alltså om en av Enköpings större utmaningar! Idag finns ingen person på Kommunen som är övergripande ansvarig för integrationen, utan förvaltningarna agerar var och en på sitt sätt, utan kraftfull samordning.

Denna beskrivning är de flesta eniga om, så här ser det helt enkelt ut. Det blir inte lika lätt när vi kommer till lösningarna, för dom finns givetvis!

Den viktigaste åtgärden för att kunna ge eleverna en likvärdig och bra utbildning är att vi behöver ha en jämnare fördelning av elevunderlaget, alla skolor i vår Kommun måste ta sitt ansvar och ta emot denna kategori av elever. Detta gäller givetvis alla skolor som finansieras med skolpeng. Det fria skolvalet har lett till frånvalsskolor, vilket inte varit bra för en sund integration. Att höra riktig svenska talas hela dagarna ger givetvis förutsättningar att lära språket och komma in i samhället.

Mångfald är bra och berikar perspektiven, det samhälle eleverna kommer ut till efter färdig skola innehåller många olika nationaliteter, en verklighet alla måste kunna hantera och berikas av. ”Svenska” barn behöver få denna möjlighet.

De senaste årens samhällsutveckling är mycket oroande, vi behöver nu ta krafttag för att vända utvecklingen. En bra och likvärdig skola är att viktigt samhällsfundament, grunden för tron på det gemensamma samhället där vi alla behövs!