Även om man tar ett steg tillbaka från klickbetet på sociala medier så framträder en situation där samhället i någon mån tappat greppet. Skjutningar. Sprängningar. Grovt våld. Brottsligheten drabbar också företagen. Men det uppmärksammas inte lika mycket. Varför?
Svenskt Näringsliv har nyligen tagit fram rapporten Brottslighetens kostnader. Den baseras på en undersökning bland drygt 7 000 medlemsföretag. Över hälften av företagen har drabbats av brottslighet under det senaste året. De vanligast förekommande brotten är stöld, inbrott och skadegörelse. De direkta kostnaderna för brottsligheten uppgår till 42 miljarder kronor. Intäktsförlusterna uppskattas till 18 miljarder kronor. Hälften av de utsatta företagen struntar i att anmäla brotten. Däremot gör företagen stora investeringar för att skydda sig mot brottslighet, till en samlad kostnad av nästan 30 miljarder kronor.
Den allra mest utsatta branschen i Svenskt Näringslivs rapport är fastighetsbranschen. Hela 72 procent av dessa företag har under det senaste året utsatts för brott. Men även bygg- och anläggningsbranschen är hårt drabbad.
Byggföretagen gör varje år en undersökning om byggstölder baserad på statistik från Brottsförebyggande rådet. Antalet anmälda inbrottsstölder på byggarbetsplatser har ökat med 34 procent sedan 2015. I polisregion Mitt, där Gävleborg, Uppsala och Västmanlands län ingår, anmäldes 497 inbrottsstölder från byggarbetsplatser under 2020. Det var en ökning med 19 procent jämfört med året innan.
En kvalificerad gissning är att värdet på stöldgodset motsvara drygt två miljarder kronor. Men kostnaderna är en sak. Vad gör brotten med tilltron till samhälle och rättsväsende?
En alldeles för stor del av debatten handlar hur företagare bör skydda sig. De knappa resurser polisen har till sitt förfogande gör att dessa så kallade ”vardagsbrott” inte kan prioriteras. Det är lika frustrerande för polisen som för drabbade företagare. En annan märklighet i det hela är att det i dag saknas statistik på hur brottsligheten påverkar näringsliv, företag och företagare i form av t ex förlorade upphandlingar.
Vad beror det på? Kan det vara så illa att synen på företag som en anonym massa påverkar. Att skador och kostnader får räknas in i affärsavtalen? Att ansvaret för att skydda sig mot att drabbas åvilar företagen själva? Det vore i så fall märkligt.
Drygt 80 procent av svensk BNP kommer från den privata sektorn. Elva procent från bygg- och anläggningsbranschen. Företagen bidrar till sysselsättning, tillväxt och välfärd. Men framför allt är vi människor som vill arbeta, ha våra arbetsverktyg ifred och inte behöva vara oroliga för att drabbas av brott – och att inte få hjälp.
En inkommande regering bör kunna visa hur företagandet ska skyddas från kriminella.