Kärnkraft eller sol och vind?
Skall vi fortsätta med kärnkraft eller skall vi ta hand om den energi som solen ger oss? På två timmar tar jorden emot lika mycket energi från solen som hela världens befolkning och industrier använder under ett år. Det är en gigantisk mängd energi som driver in till oss. Kan vi ta hand om en bråkdel av denna energi behöver vi inga kolkraftverk, inga fossileldade kraftverk, inga kärnkraftverk. Det är där vi måste satsa forskningsresurser.
När kärnkraften började byggas i slutet av 1960-talet fanns inte solceller eller vindkraftverk i någon skala men man visste att solceller var möjliga att utveckla. Den första solcellen konstruerades av Bells laboratorium i USA 1954. Solceller började sedan användas i rymdsammanhang, i satelliter och sådant. NASA till exempel, skickade upp en rymdsond i mitten på 70-talet som hade solceller som försörjde den med elström, denna rymdsond passerade för ett tag sedan ut ur vårt solsystem och då hade solceller försörjt sonden i nästan 50 år.
Sedan dess har solceller blivit allt billigare, det är numera lönsamt att installera solceller på vanliga villatak, det finns också batterier till dessa som tar hand om den energi som inte kan utnyttjas vid tillfället, utan sparas för senare användning. Vi har en väldig massa tak här i landet och i världen som skulle kunna generera all den energi vi behöver. Själva har vi solceller på vårt hus på landet, dessa ger c:a 8000 kilowattimmar (kWh) per år, nästan självförsörjande. Vi har bytt alla glödlampor 1000 W effekt till led och då 150 W effekt. Sparande är också av vikt i vår tid.
På vissa håll börjar man tala om att forska på så kallade bridreaktorer, 4:e generationens kärnkraft. Det har forskats på dessa sedan långt tillbaka. I Frankrike började man bygga en sådan i slutet av 60-talet, den lades dock ner, man fick den aldrig att fungera. Flera andra länder har gjort försök, med samma resultat. En bridreaktor behöver ett helt annat uranbränsle som även innehåller plutonium, alltså ett bombmaterial. Fördelen med bridreaktor, om man kan få den att fungera, är att den på sätt och vis skapar sitt eget bränsle. Under driften bildas plutonium, bränslet tar alltså inte ”slut” som i en vanlig lättvattenreaktor. Det är dock stora problem med kylningen. Den måste kylas antingen med flytande bly, natrium eller någon gas, vatten fungerar inte. Sen har vi avfallet som är betydligt farligare från en bridreaktor.
Det är först nu på senare tid som solceller och vindkraft har utvecklats med rask fart, detta måste vi ta till vara och forska vidare på. Vi är bara i början på den epoken.
Bengt Bäck