Insändare: Sänk bidragen till friskolor

Kommunens kostnader för skolan divideras med antalet elever. På så sätt räknas den skolpeng ut som friskolorna ska få. Tilläggsbelopp för elever med särskilt behov kan också ges. (Därtill kan man ge extra bidrag för lokalkostnader.)

Om ett antal elever flyttar från kommunens skolor till friskolor så höjs skolpengen eftersom kommunen då ska dividera sina skolkostnader med ett färre antal elever. Jag utgår här från att kommunen inte omedelbart kan sänka sina kostnader. På detta sätt ökar friskolornas intäkt per elev om de får fler elever.

Kommunerna måste hela tiden ha beredskap för att ge alla elever en skolplats. Man måste således ha resurser nog att ta hand om alla som vill gå i den kommunala skolan och även ha resurser att ta hand om elever om en friskola läggs ned eller minskar sin verksamhet. Regeringen förslår nu att kommunerna när de ger skolpeng till fristående skolor (inte gymnasiet och komvux) ska kunna minska ersättningen ett belopp motsvarande dessa kostnader. (Prop. 2021/22:161.)

En statlig utredning har nyligen räknat ut att merkostnaden för beredskapen att ta emot alla elever i genomsnitt för alla landets grundskolor ligger på 8,4 procent av kostnaderna för grundskolan (SOU 2022:28). Därtill kommer kostnader som kan uppstå när en friskola läggs ned eller minskar sitt elevantal. Kostnaderna kan variera betydligt utifrån lokala förhållanden. 

Av detta kan man dra slutsatsen att friskolorna systematiskt får för stor ersättning för de elever de undervisar. Just nu ligger ett förslag i riksdagen om att kommunerna ska få räkna av dessa beredskapskostnader vid beräkningen av skolpengen till friskolor.
Det är på tiden att kommunen slipper överkompensera friskolorna!