Så skyddar vi bostadsrätter mot kriminalitet

Att göra om bostadsrättslagen är inte rätt väg för stoppa kriminella i bostadsrättsföreningar, skriver Patrik Rosén.

Fastigheten ”Kinesiska Muren” i Malmö är ett skräckexempel på när kriminella tar över bostadsrättsföreningar, skriver Patrik Rosén.

Fastigheten ”Kinesiska Muren” i Malmö är ett skräckexempel på när kriminella tar över bostadsrättsföreningar, skriver Patrik Rosén.

Foto: Johan Nilsson/TT

Insändare2021-11-22 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På senare tid har det varit flera reportage och artiklar om att kriminella tar över bostadsrättsföreningar. Fastigheten ”Kinesiska Muren” i Malmö är ett skräckexempel, men det finns även andra. Detta är ytterst allvarligt och visar att kriminaliteten äter sig in på allt fler områden.

Förslag kommer nu från olika håll om att stoppa ombildningar och att göra om bostadsrättslagen. Det är fel väg att gå och resulterar i slutändan bara i att alla vanliga bostadsrättsägare får sämre möjligheter att, bokstavligen, sköta om sitt hus.

När det gäller bostadsrätter är sambandet inte så enkelt som det kan verka. Påståendet att en omvandling av hyresrätter till bostadsrätter skulle vara farligt eller bjuda in till kriminalitet stämmer inte.

En viktig del i detta är att vi alla måste förstå vad som kan gå fel. Att ingå i en bostadsrättsförening innebär att man har ett delat ansvar för hela fastighetens skötsel. Just detta är en av poängerna med att bo i bostadsrätt. Det är ingen annan som ska bestämma om exempelvis en renovering och som sedan skickar räkningen via hyran.

Ansvaret innebär då, rent konkret, att sätta sig in i skötseln. Vissa blir valda till styrelsen i föreningen och får då självklart ett större ansvar. Men ingen medlem kan bara strunta i vad styrelsen gör eller låta bli att ställa frågor.

Det är när föreningsmedlemmar helt överlåter ansvaret till någon eller några enstaka personer som det kan uppstå en grogrund för kriminalitet eller misskötsel. Dessa individer får då tillgång till hela fastighetens ekonomi. Om de agerar brottsligt riskerar skadan bli stor och det drabbar alla oskyldiga boende. Det är sådana fall som speglats i mediareportagen. Hemska, men lyckligtvis sällsynta fall, med tanke på att det finns runt 25 000 bostadsrättsföreningar i Sverige.

Naturligtvis finns det alltid saker som kan göras även på regelsidan. Vi ser ofta att exempelvis banker beviljar lån utan att begära att få se årsredovisningar, vilket man kan tycka borde finnas som rutin. Pantsättningarna för varje enskild lägenhet borde finnas i ett centralt register. I dagens digitaliserade värld kunde det även vara ett rimligt krav att varje bostadsrättsförening skickar en kopia på årsredovisningen till Bolagsverket. Ett sådant offentligt register underlättar insyn och skapar ökad kontroll.

Kriminaliteten är ett gift som ständigt hittar nya vägar och tyvärr har det även drabbat bostadsrättsföreningar. Men att stoppa ombildningar eller att införa nya regler som försvårar för människor att köpa bostadsrätter är att skjuta rejält bredvid målet.

Patrik Rosén, vd på Restate, ett konsultföretag som bistår vid ombildningar till bostadsrätter