Det saknas muskler i byggnadsnämnden i allmänhet och hos dess ordförande Jan Fredriksson i synnerhet, vilket framgår av det klena uttalandet i EP 28/2.
Att ge skulden till den jordbrukspolitik som fördes mellan 1945 och 2000 som en förklaring/ursäkt till byggnadsnämndens handlingsförlamning är ett lågvattenmärke. Att byggnadsnämnden inte kan se till att sådana ruckel som på bilden rivs omgående bevisar bara dess nonchalans/inkompetens att utföra det jobb de är tillsatta att sköta.
En för övrigt välskött kommun skall inte behöva dras med sådana skamfläckar i kulturlandskapet. Rusta eller riva bör vara er ledstjärna.