Reklam – på gott och ont

Frågan är om vi faktiskt skulle klara oss utan denna utstuderade PR-grej som ofta lockar oss att köpa massvis med onödiga saker? skriver Arne E Due i en insändare.

Reklamen är inget nytt påfund, skriver Arne E Due i sin insändare. Bilden från Stockholmsutställningen 1930.

Reklamen är inget nytt påfund, skriver Arne E Due i sin insändare. Bilden från Stockholmsutställningen 1930.

Foto: TT-arkiv

Insändare2022-11-26 06:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Med mördande reklam kan man sälja nästan vad som helst – till och med konserverad gröt, något Ulf Peder Olrog sjöng redan 1948, och han syftade då till skrupellösa försäljare och kringresande bond-fångare som hade ett välsmort munläder och utlovade allt möjligt.

I dagens moderna samhälle har vi gjort oss enormt beroende av reklamen! Så fort vi slår på tv:n matas vi ständigt med olika annonser som hjälper till att finansiera de flesta tv-program.

En vanlig tv-kväll försvinner minst en timme till reklampauser som tenderar att bli allt längre för varje år, dessutom under pågående sändning ploppar det ständigt upp ”flyers” i ena hörnet som påannonserer andra kommande program ”som du absolut inte får missa”. 

Samma sak är det med våra dagstidningar där reklamen brer ut sig alltmer, nästan en tredjedel av utrymmet i tidningen är numera annonser. Helsidesannonserna är dessutom placerade på höger sida – där blicken först landar när du vänder blad, men inte sällan finns även en reklambilaga med lockande varor och tjänster. 

Reklamen är dock inget nytt påfund, redan i slutet på 1800-talet började man sätta in annonser i morgontidningarna. Då var det elektriska lampor och telefoner som skulle locka storstadsboerna att bli först med att införskaffa dessa nymodigheter.

 I våra livsmedelsaffärer är varorna upplagda efter ett visst mönster, nämligen hur du rör dig och vilken väg du oftast tar i affären. Det är absolut ingen slump att mjölk- och mejeriprodukterna alltid är längs in i butiken, alla varor är noga utplacerade in i minsta detalj för att öka försäljningen. 

Men när det är REA eller SALE, som det ofta heter nu för tiden, har du i alla fall möjlighet att göra reella klipp – när varan är nedsatt med kanske 50 procent, enligt annonsen. ”Black friday” är relativt nytt som nu har utökats till ”Black week”. Konsumentverket har dock upptäckt att vissa affärer höjer priset reellt just innan rean, vilket naturligtvis inte är tillåtet. 

Ifall du undrar hur de har råd att ge så stora rabatter, ska du veta att affärerna redan lagt på ordentliga påslag – om en vara köps in för låt säga 50 kronor blir försäljningspriset minst 150 kronor, när de sedan rear ut varan med kanske 50 procents rabatt och du betalar 75 kronor, gör affären ändå en hygglig vinst. 

Varje år läggs det astronomiska belopp på reklam, som fördyrar varorna med minst 15 –20 procent, men frågan är om vi faktiskt skulle klara oss utan denna utstuderade PR-grej som ofta lockar oss att köpa massvis med onödiga saker till vårt moderna pryltokiga samhälle?