Skyddet av våra naturskogar är på väg att allvarligt försämras. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att se över den nationella strategin för skydd av skog som hittills skett av kompetenta myndigheter men som nu föreslås ersättas av den enskilde markägarens goda vilja (Prop. 2021/22 :58 om stärkt äganderätt). Förslaget har fått kraftig kritik av remissinstanserna. Tidigare försöksverksamhet med markägares frivilliga skydd visade att det hela fungerade dåligt och att det blev mycket kostsamt. De värdekonservativa partierna (C, M, KD, SD) har en tendens att se naturen som en resurs bara för ägande och företagande men naturen har också ett värde i sig, som är av nationell betydelse för oss alla och som det gäller att behandla med varsamhet. Samma partier, nu även med stöd av S, hotar att försämra skyddet av våra naturskogar.
Detta skydd har sedan länge fungerat utan större problem i relation till berörda markägare. Det tycks främst vara politiska skäl som ligger bakom förslaget. Särskilt C har sedan länge drivit en förändring av äganderätten, som redan är en grundlagsskyddad rättighet. Staten beslagtar inte mark i samband med att ett skogsområde skyddas. De markägare som berörs av en reservatsbildning får full ersättning för intrånget och sedan 2011, plus 125 procent. Markägaren får dessutom om de vill, behålla äganderätten liksom jakt- och fiskerättigheterna. Det uppstår sällan konflikter i reservatsförhandlingar med markägare. Att enskilda markägare själva skall organisera sig och ansvara för skyddet av viktiga skogsområden är, som tidigare försöksverksamhet visat, ineffektivt och kostsamt.
Den nya regeringen bör återkalla utredningsuppdraget och se till att Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen även fortsättningsvis ges ansvaret för att driva naturskyddsarbetet för skogen planmässigt och professionellt. Härutöver bör naturligtvis ett markägardrivet skydd bejakas.