Politiska beslut skapar pedagogisk misär

Nästa läsår kan S:t Iliansskolan ha 500-600 elever, skriver Göran-Valdemar Lacksell.

Nästa läsår kan S:t Iliansskolan ha 500-600 elever, skriver Göran-Valdemar Lacksell.

Foto: Anders Jagemo/Arkiv

Insändare2019-09-23 06:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När ska trenden brytas? Den tradition som existerar inom den fysiska skolmiljön är kostnadseffektiva och stora skolbyggnader. När ska trenden brytas för att se en mer långsiktigt positivare samhällsbyggnad?

De stora skolkomplexen kräver lydnad, ordning och reda, detta på både gott och ont. I traditionen med stora skolenheter à 500-600 elever skapas komplexa system för både schema, byråkrati, främlingsfientlighet, "tjafs" och utanförskap. I detta system, lever fortfarande kvar en klassbildning à cirka 30 elever. 

Det skapas krav på både personal och elever som hämmar pedagogisk utveckling. I detta system är det lättaste sättet att upprätthålla lydnad och ordning med en "konsumerande" elev, som inte får den rättighet att uttrycka sig med alla sinnen och våra vedertagna kulturuttryck. De sinnen och kulturuttryck som vi människor och hela samhällen har. 

De stora skolkomplexen skapar passiva individer med begränsade utvecklingsmöjligheter.

I denna tradition examineras även lärare. 

Detta är nu högst aktuellt då flera av Enköpings skolor börjar bli överfulla.  Redan nu till läsåret 1920-21 finns förslag att Rombergaskolans elever ska rymmas i S:t Ilians skolans lokaler som då blir en skola med ca 500-600 elever. 

Nej, våga att ta nya tag, det kostar lite mer, men vad kostar det inte att reda ut och ta hand om problem som uppstår i de stora skolorna med hjälp av socialtjänst och polis? 

Med mindre skolenheter skapar vi mer harmoniska, kreativa individer med bättre start i livet. 

Karta: Enköping