Grundprincipen gällande undervisning står att finna i Skollagens kap. 2 §13 ”Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.” Att enbart mäta vilka lärare som har legitimation missar därmed den viktiga relationen mellan legitimation och behörighet.
Skolverkets statistik för hur många som är legitimerade och undervisar i minst ett ämne som de är behöriga i bygger på siffror som rapporterats in av rektorerna själva på varje enhet. Skolverkets statistik är därmed verifierad, sann och ger möjlighet till uppföljning över tid. Dessutom ger Skolverkets statistik möjlighet att jämföra med andra kommuner och huvudmän.
Att likställa undervisningskvalitet med rättighet att sätta betyg som verksamhetschefen för grundskolan gör i sin insändare är problematiskt. Att en legitimerad lärare har rätten att sätta betyg i ett ämne som den inte är behörig att undervisa i innebär inte att det är eftersträvansvärt att läraren gör det. Utan behörighet i ämnet så saknar läraren validerade kunskaper om ämnesinnehållet, samt eventuell pedagogisk och didaktisk kompetens som hör till själva ämnet.
Om vi nu ska prata om undervisningskvalitet och hur man kan försöka mäta den så är det helt avgörande att man utgår ifrån den undervisande lärarens behörighet i ämnet också, och inte enbart legitimationen.