Möbelhustomten - hur kunde det bli så?

Det undrar Staffan Stenvall i Enköping

Möbelhustomten i Enköping.

Möbelhustomten i Enköping.

Foto: Maria Hedenlund

Insändare2023-02-11 07:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Enköping växer och nya bostäder byggs här och var, bland annat på den så kallade Möbelhustomten mitt emot Stora Coop. Här befinner vi oss i område Kryddgården som i kommunens översiktsplan betecknas ha ”hög utvecklingspotential”. Planens riktlinjer för Kryddgården säger att ”Ny bebyggelse ska ges stadsmässig utformning, huvudsakligen i kvartersstruktur”. Så när en ny ägare till M-tomten dök upp och ville ha en detaljplan för bostäder och lite butiksyta satte kommunen i gång. 

Utmed Torggatan och Östra Ringgatan placerades en byggnad uppdelad i lagom bitar med olika våningsantal och kulörer. Själva hörnet markerades med en byggnadsdel i 7 våningar. Den sammanhängande huskroppen skyddade samtidigt gården innanför från gatornas trafikbuller. För att få en bra gård för de boende skulle bilarna flyttas en våning ner i ett parkeringsgarage. Alla de fina idéerna beskrevs i en planbeskrivning med färgbilder och ritningar. Det hela garanterades med plankartan som visade vad som fick byggas.

Men så dök en ny fastighetsägare upp med andra idéer. Och denne, han kunde läsa plankartor. Planbeskrivningen brydde han sig inte om. Bygga vinklade flerbostadshus, nej usch så jobbigt. Parkeringsgarage under gården, heltokigt. Det fanns ju en massa tom gård att lägga parkeringsplatserna på. Bäst att flytta dem bort mot grannen som för att inte störa de egna bostäderna. Men för de boende på andra sidan tomtgränsen? Äsch, ”not my problem”.

Hur kunde det bli så? Jo, därför att detaljplanens författare och/eller dess politiska beslutare inte insåg att den tillät precis det som nu byggs. Boverket framhåller att en plan inte ska göras mer detaljerad än nödvändigt. I det här fallet skulle man nog ha skruvat lite till. Kanske skulle en bestämmelse om att gården inte skulle få bli en stor parkeringsplats ha varit med. Kanske skulle utformningen av bebyggelsen vid gatukorsningen ha varit mer styrande. För det som nu byggs har mer karaktär av ”orten” än av kvartersstaden. Och hur gick det med trafikbullret? Det var hanterbart under förutsättning att man byggde enligt planbeskrivningen. Men nu, med den öppnare kvartersutformningen? Prövades detta i bygglovet?