I september publicerade EP en artikel med rubriken "Man häktad för grov kvinnofridskränkning". I EPs webbupplaga var det med en bild från TT på en våldsutsatt kvinna. Kvinnan på bilden sitter med nerböjt huvud och håller händerna mot huvudet. Rummet är mörkt och vi kan även se en skugga av en hand.
Brottsoffret i artikeln är jag och den tilltalade är min före detta sambo. Trots det så kände jag inte igen mig. Jag har levt i en våldsam relation där jag har blivit utsatt för flera olika sorts våld av min förövare. Men det är inte min enda identitet. Det är lätt att tro att en våldsutsatt kvinna är en person på samhällets botten och någon som är totalt nedbruten.
Mäns våld mot kvinnor kan drabba vilken kvinna som helst. Det kan drabba vem som helst oavsett utbildningsnivå, socioekonomisk och kulturell bakgrund. Mäns våld mot kvinnor är inte bara ett samhällsproblem utan ett folkhälsoproblem. Jag tycker därför att media har ett ansvar att breda bilden av vilka vi våldsutsatta kvinnor är.
Vi är tyvärr alldeles för många kvinnor som har hamnat i en våldsam relation trots att vi trodde att det aldrig skulle kunna hända oss. Jag skämdes för att jag var våldsutsatt när jag levde i våldet. Nu skäms jag inte längre och jag vill därför problematisera samhällsbilden av vem en våldsutsatt kvinna är. Det är dags att vi alla drar vårt strå till stacken för att bryta dessa stigman.
Svar från Håkan Wikström, chefredaktör på Enköpingsposten:
Signaturen E. har verkligen rätt. Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem, vi stöter alltför ofta på det i vårt arbete på Enköpings-Posten i form av åtalade, dömda och brottsoffer i allt för vanligt förekommande rättsprocesser. Vi i media har verkligen ett ansvar att bredda bilden och inte bara rapportera om ansiktslösa och anonyma offer som drabbas. Det kommer vi att göra. Jag lovar.