Enköpings kommun har en vision och en ambition om att bli Årets stadskärna 2025. I dag känns det utmanande.
Lacksell vill se mer handlingskraft från folkvalda och drömmer sig tillbaka till 1920-talet. Keijser däremot anser att ett levande centrum är allas ansvar genom att främst handla lokalt. Båda brister dock, anser jag, på minst tre viktiga aspekter.
För det första är ett levande centrum inte främst ett levande butiks- och affärsliv. Än mer viktigt är attraktivitet, mångfald och lokal anpassning. Butikshandel är en av delarna som skapar attraktivitet. Övergripande stadsmiljö, tilltalande estetik och god tillgänglighet är andra.
För det andra är centrum så mycket större yta än enbart stadskärnan eller torget. Området kring hamnen, Joar blå, postrondellen, museet och tidigare Pausparkeringen är andra viktiga områden där känslan av mångfald och tilltalande lokal anpassning skapas.
För det tredje skall ett levande centrum vara inbjudande för alla. Såväl unga som gamla, nyanlända och infödda, resursstarka som svagare. Ett forum måste skapas dit personer av egen vilja vill komma och stanna för att de trivs. Estetiken, mångfalden och ett brett utbud av en rad olika attraktioner är då centralt.
Om Enköping skall bli Årets stadskärna krävs förändringar. De gröna parkmiljöerna saknas i stadskärnan, för få unga har naturliga kopplingar till torget. Vad skulle hända om Paushuset målades grönt, ett företagarnas hus, med vuxenutbildningen integrerad, etablerades vid torget samtidigt som en uppseendeväckande inglasad vinterträdgård byggs upp vid Joar blå? Då kan man möjligen skönja inslag i Enköpings vinnande bidrag om Årets stadskärna 2025.