Visste du att matsvinn står för 8–10 procent av utsläppen av växthusgaser i världen? Och att varje hushåll i Sverige slänger cirka 19 kilo ätbar mat per person, varje år. Och att vi dessutom häller ut 18 kilo mat och dryck i vasken? Det som ofta slängs är grönsaker, bröd samt matrester och i vasken hamnar kaffe, te och mejeriprodukter. Allt detta enligt Livsmedelsverket.
FN:s medlemsländer har gemensamt satt upp 17 globala hållbarhetsmål. Ett av dessa mål, mål 12, handlar om ”Hållbar konsumtion och produktion” där ett av delmålen handlar om att halvera matsvinnet till år 2030. Matsvinn sker i hela kedjan, allt från att grödor blir uppätna av skadedjur eller vildsvin som bökar upp åkermark till dålig lagring eller i transportkedjan till grossist. Butiken tar därefter över och där betyder lagerhållning och hur varor exponeras mycket. Ansvaret förs över på dig när du väljer vad du lägger i din kundkorg, hur du packar matvarorna, lagrar dom hemma, hur du tillagar och i slutändan om du äter upp maten.
Det vi som konsumenter kan göra är att se över hur vårt matsvinn ser ut i våra hushåll, kan vi tänka annorlunda? Vad hälls ut eller slängs, som i stället kunde ätas upp? Under en tvåveckorstid har vår familj gjort noteringar kring våra middagar och diskuterat hur vi kan minimera vårt matsvinn. Bara det faktum att vi diskuterade matsvinn, och att alla i hushållet engagerades, gjorde att matsvinnet minskade.
Det fantastiska med mat är att det är du som väljer hur du hanterar maten, i våra hem kan vi själva tänka fritt och testa nya matkombinationer. Om receptet säger crème fraiche men du har grädde där datumet gått ut, kanske det går att välja grädden i stället? Torrt bröd kan du göra krutonger av, sur mjölk kan användas i sockerkaka eller pannkaka. Skrumpna äpplen som inte känns kul att äta kan skivas ner i en fil eller användas i matlagning. Det är oftast din egen fantasi som sätter gränserna.
Kanske år 2022 ska bli det år då vi alla tänker lite mer på vad vi faktiskt äter upp? Det lättar upp i plånboken, kreativiteten kan få utrymme och vi gör en insats för klimatet.
Du kanske har idéer och kan inspirera andra, låt det bli ett samtalsämne vid fikabordet, i hemmet, i butiken och på restaurang. Små förändringar kan göra stor skillnad, men var och en måste få göra saker på sitt sätt, det blir oftast bäst så. Att prata och så tankar, det kan vi dock alla göra.