”Second hand-plagg blir årets julklapp”, spår Handelns utredningsinstitut. Förhoppningsvis får de rätt, för vår nuvarande konsumtion är ju skadlig för både klimat och miljö. Det går till exempel åt 2 700 liter vatten för att göra en bomullströja, och ibland över 6 kilo kemikalier per kilo tyg för olika textilplagg. Ändå köper svenskarna årligen 13 kilo kläder och slänger 8 kilo (oftast användbara plagg) i soptunnan.
Siffror som dessa ger en ju magont, men att handla på second hand är härligt ångestbefriat. Man behöver inte gruva sig för om man valt rätt, för priserna är i regel så låga att ett felköp inte spelar stor roll. Trivs man inte i det inköpta plagget så kan man ju tvätta det och lämna in det till affären igen, så att det kommer till någon mer uppskattande köpare.
Byta får man sällan i second hand-affärer, men det går ändå att ge varor därifrån i julklapp. Man kan ju förklara för mottagaren att hen kan lämna tillbaka plagget och sen själv välja något i butiken som hen hellre vill ha. Då får givaren visserligen betala för två saker, men det har inte varit några stora summor, och om man handlat i en ideell second hand-affär har pengarna också gått till ett gott syfte.
Bakmaskinen, VR-glasögonen och råsaftscentrifugen, som varit ”årets julklapp” tidigare år, var teknikflugor som inte höll i längden. Second hand däremot är hållbart i dubbel bemärkelse: det som säljs är bra saker eftersom de dåliga rensats ut, och återanvändning ingår i den nödvändiga utvecklingen mot ett hållbart samhälle.