Jag har helt tappat räkningen på hur många gånger jag skrivit den här insändaren men den slutar aldrig behövas. Att bo i Enköping och bry sig är bland den plågsammaste som finns.
Vi blir verkligen aldrig av med stattgropen! Hur värdelös får man bli? Jag vet att det finns en plan men den är för långsam och framförallt, det är knäpptyst! Det är farligt tyst. Jag väntar varje dag på nyheten "byggkrisen stoppar hotellbygget" och varje dag det inte kommer en nyhet som bevisar att ett bygge blir av (utan ytterligare försening) blir jag bara mer och mer desperat.
Jag svär över Enköping varje dag och klarar mentalt inte av den här konstanta frustrationen men jag vill inte heller bli ännu en Enköpingszombie som småsörjer men vet att det är ändå lika bra att ge upp för det kommer aldrig att byggas något här. Man får inte vänja sig vid en rivningsgrop, särskilt inte vid ett torg!
Hur kan en stad som växer alldeles för fort försvara en sådan kapitalförstörelse? Den har funnits i 12 år! Snacka om Sveriges sämst skötta stadsbyggarfråga. Se till att det händer något där nån gång, med påskyndad tidsplan. Låt oss få ett livstecken! Annars flyttar jag så får ni andra Enköpingsbor fortsätta gosa med gropen och veta att den aldrig försvinner.