Syftet med offentlig styrning och förvaltning är att planeringen och genomförandet av ett beslutat projekt skall skötas på ett korrekt sätt i enlighet med det fattade beslutet och att ansvar kan utkrävas. Själva planeringsprocessen involverar planerare, rådgivare, leverantörer av bakgrundsinformation samt beslutsfattare (politiker/tjänstemän). Denna process bör ledas av en myndighet eller förvaltning med mandat att svara för samordning av andra berörda förvaltningar och intressenter. Det slutliga beslutet är beslutsfattarens ansvar, inte planerarens. I det avseendet är ett rationellt beslut ett beslut där alternativ och konsekvenser anses vara så fullständiga som beslutsfattaren, vad gäller tid och resurser, har råd att beakta.
Ett problem i dagens offentliga beslutsfattande är att ekonomistyrning av verksamheter och projekt ofta har blivit viktigare än resultatstyrning. Verksamhetens eller projektets ekonomi måste naturligtvis följas upp men det är inte ekonomin i projektet som är syftet. Syftet är, som framhållits, att det som beslutats av förvaltningen genomförs och att resultat kan uppvisas.
Denna förändring i kommunal styrning och förvaltningen är kopplad till införandet av ”new public management (NPM)”. Denna modetrend syftar till att den offentliga förvaltningen ska bli mer lik privata företag och ett ökat användande av marknadslösningar. Det centrala är att politiskt fastslagna mål uppnås med minsta möjliga resursinsats, inte att följa de regelverk förvaltningen skall använda sig av i sin verksamhet för att nå de mål som beslutats. Det sker på bekostnad av värden som rättssäkerhet och demokrati.
Beträffande det pågående hotellprojektet på stadshotellstomten kan man fråga sig om staden behöver flera centralt belägna stora hotell. Behovet verkar inte vara genomtänkt, i alla fall inte med nuvarande beläggningsgrad enligt Hotell Astorias talesperson. Vidare, hur står det till med ekonomin i företaget Vi Invest. I ett tidigare förslag var den aktuella hotellbyggnaden tio våningar hög. I det förslaget var med stor sannolikhet ett eller flera av våningsplanen inräknade som vinst för företaget. I det nu aktuella förslaget är byggnaden utåt torget lägre men fortfarande hög i förhållande till omgivande bebyggelse. Var finns nu den vinst som företaget behöver ta ut? Kan det möjligen vara så att vinsten kan tas ut i kommande byggnation på den av kommunen upplåtna tomten nedanför Kyrkåsen? Hur har den upplåtelsen i så fall kommit till stånd och på vilka villkor för både företaget och kommunen?
Kommunen har låtit medborgarna få säga sitt om det senaste hotellförslaget. Det är positivt. Av uttalanden i ärendet från flera politiker kan man få uppfattningen att de redan har tagit ställning i enlighet med sin egen uppfattning. Emellertid, hur kommer synpunkter från medborgardialogen, med de intresserade medborgare de fått förtroendet att företräda, att beaktas i det slutliga beslutet?
För Bastuakademien: Mats Alvemark, Bo Leijon, Kjell Grip och Hans-Olof Carlson