Hur blir det med utemiljö, sol och ljus på Lillsidan?

Om förtätningen i Lillsidan ska bli lyckad krävs det mer än bara bostäder, skriver Kjell Grip.

Cirka 900 bostäder är mycket på ett så begränsat utrymme som Lillsidan, skriver Kjell Grip.

Cirka 900 bostäder är mycket på ett så begränsat utrymme som Lillsidan, skriver Kjell Grip.

Foto: Anders Jagemo

Insändare2021-01-14 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Stadsplaneringen i Enköping har under lång tid liksom på flera andra håll i hög grad styrts av byggherrar med egna arkitekter, stödda av banker, försäkringsbolag och varuhuskedjor. Deras jurister har med kraft drivit kommunen framför sig och kommunen har inte haft kraft eller vilja att sätta emot. Resultatet är nya bilkrävande och trafikskapande varuhusområden långt utanför stadens gamla centrum och mötesplats. Tidigare väl fungerande gårdsmiljöer har bebyggts (St. Larsgatan).

Under senare tid har Enköping blivit en inflyttningskommun med åtföljande krav på bostäder. För att tillgodose bostadsbehovet verkar kommunen satsa på att förtäta etablerade och väl fungerande bostadsområden. Men förtätning är inte bara en fråga om bostäder. Det finns flera synpunkter som måste beaktas när en stad förtätas och som är viktiga för att bygga hälsosamma och trivsamma boendemiljöer. Vad som fordras är att involverade byggherrar (privata och offentliga), tar ansvar för helheten och anpassar exploateringsgraden så att behovet av torg, parker, skolor och förskolor med riktiga gårdsplaner kan tillgodoses. Ny forskning visar också att hänsyn till pågående klimatförändringar kräver en stadsutveckling, som tillgodoser behovet av natur och grönområden, och som uppmärksammar smittorisker.

Mellan infarten från E18 och centrum planeras en ny stadsdel med runt 900 bostäder. Det är en hög exploateringsgrad för ett så begränsat område. Omvandlingen av det aktuella området från småindustriområde till område med bostäder i flerbostadshus sägs vara en positiv förtätning av staden och kunna stärka stadens centrum. Den föreslagna omvandlingen visar snarare att politiker, stadsplanerare och andra involverade behöver förbättra sin kunskap om hur bebyggelsens utformning och människors upplevelse av densamma hänger samman.

Hur blir det med utemiljö, sol och ljus på Lillsidan? Det blir bra konstateras med några rader i den föreslagna detaljplanen. God bebyggd miljö är ett av de svenska miljömålen. Man kan ifrågasätta om den höga exploateringsgraden eller byggherrarnas vinstintresse står i samklang med detta miljömål? Kommer kommunens styrande (politiker och chefstjänstemän) att i planprocessen ta  hänsyn till den kritik som framförs mot projektet? En effektiv och väl fungerande kommunal förvaltning handlar ytterst om hur det politiska ledarskapet och ledande tjänstemän samverkar med medborgarna.