Så har då den nya elledningen kommit på tapeten igen i och med att Svenska kraftnät utsänt en begäran till markägare om tillstånd att få beträda fastigheter för undersökning av markförhållandena.
Sist en kontakt från Svenska kraftnät togs var när inbjudan till samråd om den nya ledningens sträckning gjordes. Det visade sig tyvärr bli en bedrövlig tillställning med komplett frånvaro av samråd men desto mera beslutsam, enkelriktad information om vad man hade tänkt sig göra.
Att ledningen är viktig ur samhällelig synpunkt är väl antagligen riktigt men som Svenska kraftnät själva uttrycker det skall den ge minsta möjliga negativa inverkan på omgivningen, miljövärden och naturaspekter. Även inkomna synpunkter från fastighetsägare och andra intressenter vill man beakta.
När då det dimper ned sträckningsförslag som uppenbarligen avser att sträckningen huvudsakligen skall gå genom skogsmark, där sådan är tillgänglig, och avser att man gör en 150 meter bred gata genom kalhuggning av all skog utefter sträckningen måste något vara fel.
Det kan inte rimma med samhällets synpunkter på att bevara strövmarker, avsätta nyckelbiotoper, skydda fornlämningar. Samhället vill ju också ha ett ekonomiskt bärkraftigt skogsbruk med avverkning och återplantering. Kraftledningsgatan kommer att bli i stort sett död mark och en dålig gåva till kommande generationer.
Om man nu ändå anser sig nödgade att ha en sträckning genom skogarna får man väl gräva ned kablarna. Nedgrävningen kräver inte fällning av lika mycket skog och efterfullbordad grävning torde man kunna plantera ny skog.
Man kan bara hoppas att Svenska kraftnäts förtjusning att rasera skogen inte beror på att det är lättare att göra fundament till stolparna i moränen i skogen än i leran på åkrarna.
Det vore inte så dumt om Svenska kraftnät tittade på vad vi menar med ”samråd” inom politiken och i näringslivet.