Friskolor diskuteras flitigt i Enköping för närvarande. Många är inte klara över förutsättningarna för deras etablering. Kommer till exempel Kunskapsskolans nybygge på Mästergatan att betalas av kommunen? Jo, så blir det, även om det sker i andra former än genom en direkt investering. På liknande sätt kommer en eventuell etablering av Internationella Engelska Skolan (IES) i kommunen att helt finansieras av medborgarnas skattepengar.
Friskolornas etablering i en kommun avgörs av skolinspektionen och kommunen kan bara lämna ett remissvar inför dess beslut. När det därför handlar om etablering av nya skolor blir kommunens långsiktiga planering av skollokaler helt raserad. Detta kostar givetvis stora pengar, som jag skall visa nedan.
Ett minst lika stort problem med friskolorna är den sortering de gör av kommunens elever genom sitt antagningssystem som bygger på kötid. För att vara någorlunda säker om en skolplats anmäler föräldrarna sina barn i kö från mycket tidig ålder och då är det många elever som inte kan komma ifråga däribland nyanlända elever. Så när friskolorna påstår att de har elever med invandrarbakgrund så är det vanligt att det är andra- och tredjegenerationens invandrare och ofta en relativt liten andel av eleverna. Därför är erfarenheten från andra kommuner att till exempel IES bidrar till ökad segregering.
Detta innebär att i de kommunala skolorna kommer många fler med stort stödbehov att gå, vilket ökar skolornas kostnader. Men den kommunala finansieringen av skolor bygger på att alla skolor, både fristående och kommunala, anses ha likvärdiga kostnader, och får ett standardiserat bidrag, kallat skolpeng. Friskolorna blir därmed överkompenserade, eftersom de har valt bort elever med stort stödbehov.
Vi har från andra kommuner hört att IES inte är främmande för att förhandla med kommunen redan innan man har skickat in sin ansökan till skolinspektionen. Avsikten är att förvissa sig om andra förmåner än skolpengen, som hyresbidrag eller förlustgaranti för den händelse de inte får skolan att bära sig ekonomiskt.
Andra erfarenheter av etablering av IES är att de kommunala skolorna får problem med underlag för lärartjänster och tomma lokaler, därför att IES plockar elever från de kommunala skolorna. Som lök på laxen anställer IES lärare från engelskspråkiga länder som ofta inte har svensk lärarbehörighet eftersom den till stor del i engelskspråkiga skolan inte behöver ha det. Då kan inte övertaliga kommunala lärare konkurrera om jobben på IES.