Enköping växer och har så gjort under lång tid. Vi har bland länets och Mälardalens högsta inflyttning och efterfrågan på centralt och stadsnära boende är fortsatt hög. Då behöver vi se över möjligheterna att förtäta i staden – även om vi fortfarande ser oss som en småstad.
Vad gäller Hettemarkstomten antogs en detaljplan 2013. I detaljplaneprocessen hade kringboende, sakägare och andra möjlighet att inkomma med synpunkter och tankar. Dessa mottogs och bemöttes av Planavdelningen och dess politiska organ plan-, mark- och exploateringsutskottet (PLEX) innan planen slutligen antogs i enighet.
Det är viktigt att förstå att Miljö- och byggnadsnämnden (MBN) är en tillsynsmyndighet. I bygglovsprocessen är det nämndens uppgift att säkerställa att den tänkta byggnationen följer gällande detaljplan. Utifrån detta faktum blir Kjell Grips formulering om att MBN ”har huvudansvaret för hur bebyggelsen i stadens stadsdelar utformas” felriktad. Utformning och gestaltning presenteras av exploatören och fastställs detaljerat i planen av PLEX och antas slutligen av kommunfullmäktige.
Med det sagt vill jag tydliggöra att jag har stor respekt för Kjell Grips och andras upplevelser och känslor för den byggnation som nu sker på fastigheten.
PLEX gjorde 2013 bedömningen att detta var fullt genomförbart. I plan- och genomförandebeskrivningen presenterades byggnationen, i kombination med ett väl tilltaget grönområde på det som i dag fungerat som parkeringsyta, som en väl avvägd och positiv utveckling av fastigheten.
I april 2019 säkerställde MBN att den tänkta byggnationen följde gällande detaljplan. Bygglovet överklagades men överprövande instanser, länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen, konstaterade att bygglovsansökan låg helt i linje med detaljplanen och överklagan avslogs.
2017 lade jag fram ett förslag om en arkitekturpolicy för Enköping, där tydliga riktlinjer skall finnas för just utformning, gestaltning, arkitektur och hur vi får en mer hållbar stadsutveckling.
Det blev också ett uppdrag i vår verksamhetsplan för 2018. Tyvärr har vi ännu inte sett den färdiga policyn. (Kanske hade den varit behjälplig även i denna process, men det låter jag vara osagt.) Med en arkitekturpolicy kan vi styra exploatörer att bidra till att skapa en mer attraktiv, homogen och sammanhållen utveckling av vår kommun och visa på hur vi vill se den utvecklas. Och självfallet ska det även fortsättningsvis ske i dialog med sakägare och övriga invånare i kommunen.