Förtätning av byggnader i redan befintlig stadsbebyggelse skapar konflikter. Motivet till förtätning kan vara en växande inflyttning men också att staden behöver förnyelse och utveckling. Även mindre städer som Enköping verkar ha anammat denna storstadstrend. Man kan undra vad det genomtänkta syftet är med denna form av förtätning i befintlig bebyggelse.

Varje enskild förtätning i ett kvarter ger ett fåtal nya bostäder relativt byggmålen. Samtidigt påverkas många människor i närområdet. Det kan handla om förlorad utsikt och ökad insyn. Det kan också handla om oro för att den kommunala servicen inte kommer att räcka till, då flera ska dela på en redan begränsad mängd skolplatser, förskoleplatser, parkeringsplatser med mera. Till konflikterna bidrar också, att man vill bygga husen högre än den befintliga bebyggelsen. Konflikterna förstärks även av det sätt, på vilket planeringsprocessen genomförs.

I dagens stadsplanering har ofta de privata intressenterna ett stort inflytande och styr i vissa delar kommunernas beslut. Initiativet till en förtätning i ett bostadsområde tas oftast av fastighetsägare eller ett byggföretag. Emellertid, de privata intressenterna har som regel inte kommunens väl och ve som bas. Deras huvudfokus är vinst. Stadsmiljön och de berörda invånarnas boendemiljö är ett sekundärt intresse. 

Tyvärr, gynnas planeringsprocessen av en otydlig och föråldrad lagstiftning, som saknar koppling till de samhällsförändringar som skett, och som inte tar upp den avvägningsproblematik som en förtätning i befintlig bebyggelse medför. 

Det är ändå kommunerna som har huvudansvaret och de kan och bör agera när som, till exempel i ”Hettemarksärendet”, det är uppenbart att ärendet inte hanterats på ett kompetent sätt. Det må bedömas vara juridiskt korrekt men det sker i så fall på bekostnad av de närboendes livsmiljö och ännu en försämrad stadsmiljö i det berörda bostadsområdet. 

Vidare, det finns möjlighet för kommunen att ändra en detaljplan. Planens syfte är grunden för de planbestämmelser som kommunen väljer att ange i detaljplanen. Det är kommunen som i det enskilda fallet avgör om det är lämpligt att ändra en detaljplan eller om den befintliga planen ska ersättas med en ny eller upphävas.

Det finns stora brister i den kommunala byggplaneringen. Det gäller särskilt i frågor som rör livsmiljön. Nivån på den gestaltade livsmiljön påverkas av den lokala politikens tillgång till kompetens och resurser. Läs gärna Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter. Boverket 2016.