Samhällsförändringar relaterade till energiförsörjning, klimat, råvaru-användning, migration, säkerhetsfrågor, natur och miljö, samt därtill knutna behov av åtgärder från samhällets sida har satt ny fokus på en mer utvecklad samhällsplanering. Det behövs en klarare och mer målinriktad nationell styrning och bevakning i principiella och övergripande frågor. Kraven på samordning och planmässighet i ärendehanteringen inom olika politikområden, inklusive klimat- och miljöpolitik framstår som angelägna på alla nivåer.
Besvärande erfarenheter av problem inom, till exempel, försvaret, skolan och sjukvården visar att stat och kommuner måste bli bättre på att analysera konsekvenserna av nyliberala idéer och förslag, innan de sätts i verket. Styrning och förvaltning innebär påverkan, kontroll och reglering av verksamheter i samhället. Den offentliga förvaltningen behöver tydligare ange ramar och riktlinjer för privat och offentlig verksamhet. Vid offentlig upphandling skall huvudentreprenören vara ansvarig för projektets genomförande, inklusive underentreprenörernas arbete från projektets början till dess slut. Det ansvaret skall inte kunna delegeras.
Sverige har en ganska tydlig lagstiftning om tjänstemäns ansvar vid myndighetsutövning men den tillämpas sällan. Det ämbets- och tjänstemannaansvar som förut fanns i svensk lagstiftning är i princip borttaget sedan många år. Tjänstemannaansvaret bör därför återinföras och offentliga chefer göras ansvariga för resultat, och samtidigt ges möjlighet att uppnå dem.
Debatten om kommunikationsfrågor har varit begränsad och den har inte nått ut till allmänheten, som ytterst blivit offer för utvecklingen och som kommer att få betala vad den kostar. Här har man inte lyckats klargöra vad den nya tekniken ska tjäna till och vilka behov den är tänkt att tillfredsställa. Vem tjänar på den nya digitaliseringstekniken? Det behövs en gemensam informationsstruktur för att göra det lättare att hitta, överblicka och tolka den information som behöver tillgängliggöras och återanvändas digitalt. Stat och kommuner måste ta ett större ansvar för samordnad kontroll, tillsyn och föreskrifter, om hur man vill att den nya tekniken skall användas i samhället (Socialstyrelsen).
Med referens till Enköpings kommun är flera av nämnda samhällsproblem aktuella, inte minst skolan och stadens utveckling. Det är härvid inte bara fråga om vad de politiska partierna vill, utan först och främst hur de tänker förverkliga de förändringar man avser genomföra. För en sådan mer genomtänkt samhällsutveckling krävs både kunskap och insikter hos dem som styr.