Bemötande av Lisa Ahnlunds insändare ”Etiskt nytänkande behövs i jaktfrågor” (EP 17/11)
Etiken är den i särklass viktigaste framtidsfrågan för Svenska Jägareförbundets medlemmar, enligt en nyligen genomförd medlemsundersökning. Det är också något som länge varit vägledande för förbundets verksamhet. Så långt är Jägareförbundet överens med insändaren. Svenska Jägareförbundet står vidare för öppenhet, respekt och ansvar. Öppenhet innebär bland annat en övertygelse om tron på oförvanskade fakta.
Påståenden om att Jägareförbundet ”hitintills inte kommit med några konkreta förslag till förmån för djuren, som att freda vissa arter”, eller att motverka användandet av etiskt tvivelaktiga eller plågsamma jakt- eller fångstmetoder är både felaktigt och ett uttryck för långtgående okunnighet hos insändaren.
Att här räkna upp alla förslag om anpassningar av jaktmetoder, jakttider, eller jaktbara arter skulle föra för långt. Jägareförbundet har allt sedan tillkomsten 1830 verkat för viltets bästa och en jaktutövning baserad på biologisk kunskap och hög jaktetik.
För Jägareförbundet är viltet en naturresurs och en viktig ekosysemtjänst som skall förvaltas. Något som vi anser bäst kan ske genom en på biologiska grunder baserad jakt utövad med hög jaktlig etik.
och att dessa speglar folkviljan. Enligt en undersökning av Sifo för något år sedan är acceptansen för att landets viltstammar förvaltas genom jakt hela 87 procent hos landets invånare.
Mot den bakgrunden faller det sig närmast naturligt att detta även återspeglas i att jaktintresserade även återfinns i maktens korridorer. Det är en närmast befängd tanke att påstå att våra ”folkvalda politiker effektivt sållar bort kritiska åsikter som handlar om att skona skogens djur”. Och att detta skulle ske i någon konspiratorisk strävan att bekämpa ”den sunda motvilja som många har mot jägarnas egenmäktighet och djurens försvarslöshet.”
Förvaltningen av vårt lands älgstammar bygger helt på att vi genom en anpassad jakt kan balansera antalet älgar till den befintligt tillgängliga mängden foder och en acceptabel skadenivå i våra skogar.
Att ta ansvar och leva upp till de avskjutningsmål och övergripande riktlinjer som lagts fram i länens viltförvaltningsdelegationer och fastslagits av respektive länsstyrelse är en självklarhet för landets jägarkår. För att lyckas är vi beroende av att kunna jaga med hjälp av lösa hundar, något som få i dag vågar göra där det förekommer varg.