En kommuns uppgift är att prioritera och att arbeta med kärnverksamheter som trygghet, skola och äldrevårdsomsorg. En kommun bör även förklara för sina invånare hur investeringar och besparingar ser ut inom respektive område. Enköpings kommun gör inte det.
Lärarförbundets ranking ”Bästa skolkommun” placerar Enköping på plats 283 av 290 kommuner i landet. Ingen av de tio kriterierna som används i mätningen placerar Enköping över snittet i Sverige.
Enköpings kommun har dock ambitiösa planer på att detta ska förändras. I budgeten som antogs 10 Juni kan vi läsa ”Enköping ska vara en av landets bästa skolkommuner 2023 och vi vill se fler elever med godkända betyg i grundskolan. Vi vill utveckla lärmiljöerna, arbetsmiljön och utemiljön”
Läser man igenom budgeten så får en intrycket att Enköping storsatar på skolan. Så långt bra.
Längre ned kan vi läsa att budgeten har ett underskott på 76.3 MSEK som ska effektiviseras bort där kommunens ”speciella prioriteringar” på 16.5 MSEK ingår. Detta trots att man har sänkt avkastningskravet från två till en procent. Speciella prioriteringar inkluderar bland annat målet att bli ”årets stadskärna 2025” samt ”digitalisering”.
Kommunen trixar med siffrorna och när jag läser budgeten kan jag konstatera att det kommer ske en besparing på ca 2,4 procent inom skola. I skolan står löner och lokaler för större delen av kostnaderna.
Enköpings kommun passade även på att betala 972 000 kr i avgångsvederlag till förra utbildningschefen Frank Stoor trots att han enligt inblandade personer inte gjorde ett dåligt jobb (EP 10/10)
Slutsats: Kommunen kommer spara in på skolan. Frank Stoor gör ingenting för 972 000 kr. Enköping kommer inte vara en av landets bästa skolkommuner 2023. Kärnverksamhet är inte ”årets stadskärna” eller ”digitalisering”.