Undertecknad företräder ett stort antal lantbrukare i regionen som under slutet av december fått ett brev om att man tänker återinföra en årlig avgift för kontroller som beräknas enligt en schablon.
Livsmedelsstrategin som togs 2017 innebär att alla myndigheter skall verka för att stimulera och underlätta för en ökad produktion av livsmedel inom Sveriges gränser. Vi skall öka all produktion av livsmedel inte enbart för att klara av vår inhemska självförsörjning utan även för att öka exporten av våra livsmedel till övriga världen. Vi lantbrukare har inga som helst problem med att öka vår produktion om vi ges rätt förutsättningar.
Att återinföra en schablonavgift för gårdar med anmälningspliktig produktion är inte ett steg i rätt riktning för att öka produktionen. De gårdar som har en stor produktion idag är oftast med i olika kontrollprogram och har besättningsveterinärer de är anslutna till. De har under de senaste åren inte heller varit utsatta för årliga kontroller från kommunen. Att då få en årlig avgift för en kontroll som kanske kommer att utföras var tredje år känns inte rätt. Ibland undrar man om ni politiker vet vad ni har röstat igenom i kommunfullmäktige. Detta känns som om man har ett behov att få in kapital till miljöinspektörerna för jobb de inte utför så de slipper tidsrapportera varje ärende de gör. Vi har inget emot att betala för den faktiska kostnaden som de kontroller man utför kostar. Det är ju något vi gjort i flera år.
När bönderna ville träffa kommunen kom de i kontakt med tjänstemän som förklarade att man enligt vattendirektivet hade fått påbackning om att kontrollerna var för få och för dåliga. Men om tjänstemännen läst på om vattendirektivet hade de fått se att det där stod att lantbruken inte var den verksamhet som man såg som ett hot. Den verksamhet som inte var bra enligt vattendirektivet var hästverksamheten där det ofta är hästar som går i hagar utan grässvål året runt som riskerar att påverka vattendragen mer än övrig jordbruksverksamhet.
LRF har länge drivit frågan om att åtgärder skall byggas på frivillighet och morötter i stället för pålagor och tvång. Detta är nu något som vi fått gehör för när man läser åtgärdsprogrammet för vattendirektivet där det står tydligt uttryckt.
Att man inom kommunen planerar att genomföra förändringar som påverkar lantbruket stort i den kommun i Sverige som har mest andel åkermark, utan att kontakta kommungrupp eller regionstyrelse för att bolla frågan känns djupt olyckligt. Än en gång ser vi att man inte ser vårt företagande som en viktig näring. Man har i kommunfullmäktige röstat igenom ett beslut om att återinföra en fast årlig avgift, med en taxa och en schablon framtagen 2016. Det verkar som om man har haft gott om tid på sig att besluta om de olika delarna i beslutet.
Vi har haft en konkurrenskraftsutredning som klart påvisat att regelkrångel och byråkrati är två tunga poster som gör att vårt svenska lantbruk utsätts för negativ konkurrens. Denna konkurrenskraftsutredning är den som låg till grund för en livsmedelsstrategi som säger att vi på alla plan och med alla möjligheter skall arbeta för att öka vår inhemska livsmedelsproduktion. Enköpings kommun lyckats totalt med att göra precis tvärt om. Öka regelkrånglet, öka byråkratin och pålagorna och inte stimulera till en ökad produktion. Gör om gör rätt, ta tillbaka beslutet och låt oss enbart betala för faktiska kostnader.