Ena Energi är en riktig vinstmaskin

Värmeverk. Den historiska avkastningen för Ena Energi har varit låg på grund av att ägardirektivet prioriterat låga fjärrvärmepriser framför vinster. Det skriver Mika Mattila.

Värmeverk. Den historiska avkastningen för Ena Energi har varit låg på grund av att ägardirektivet prioriterat låga fjärrvärmepriser framför vinster. Det skriver Mika Mattila.

Foto: Anders Jagemo

Insändare2018-03-28 06:05
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att vi står här idag beror på att Tomas Ulväng, vd Ena Energi, sagt till vår kommunledning att det finns ett behov av att bygga en ny förbränningspanna 2030. När Tomas påstående angående livslängden ifrågasätts skruvar han på sig och säger citat ”Det är ingen som kan svara på det”. Våra ledande kommunalråd har trots detta upprepat Tomas påstående gång på gång och därmed vilselett båda ledamöter i kommunfullmäktige såväl som kommuninvånare.

Om Ena Energi säljs men i ett senare skede inte avvecklas, på grund av att framtida kommuninvånare och politiker prioriterar lägre fjärrvärmepriser framför att utveckla hamnen, så kommer de nya ägarna gjort en fantastisk affär. De nya ägarna har då köpt Ena Energi för ett pris som förutsatt ytterligare en investering på upp till 2,2 miljarder, men kan istället investera så lite som 350 miljoner som en ny panna beräknas kosta. Om den slutliga köparen blir Mälarenergi så kommer Ena Energi att läggas ner, men på grund av de stora energiförluster, som en fjärrvärmeledning ända från Västerås innebär, så kommer Enköpingsborna att tvingas att betala mycket högre priser för fjärrvärme för all framtid.

Den historiska avkastningen för Ena Energi har varit låg på grund av att ägardirektivet prioriterat låga fjärrvärmepriser framför vinster. Enligt Anders Wikman (NE) har det samlade resultatet (2002–2016) varit minus fem miljoner kronor. Väljer man att justera för den prisnivå som Ena Energi har idag är det samlat resultat 156 miljoner kronor efter skatt. En resultatnivå som är tillräcklig för att finansiera en ny panna. 2013 påbörjades arbetat med att ställa om verksamheten till ett bränsle som kostar hälften så mycket som det tidigare. Helena Proos (S) kommenterade omställningen med följande citat ”Jag vet inte om ni har ställt om precis”.

Investeringarna i ett nytt bränsleslag har sänkt bränslekostnaden per MWh från 470 till 110 kronor mellan åren 2010 till 2017. På grund av korta avskrivningstider påverkar de resultatet negativt på kort sikt. När Ingvar Smedlund (M), som även satt i styrelsen för Ena Energi (2016), blir informerad om detta säger han: ”Jaha, jag vet inte avskrivningstakten”. Trots detta gjorde Ena Energi 2017 ett rekordresultat på 31 miljoner kronor. Detta borgar det för att Ena Energi inte bara kommer klara av att finansiera en ny panna utan även generera stora vinster till kommunen, och vara med och bidra till kommunens långsiktiga finansiering under lång tid framöver, om vi vill.