En genomtänkt samhällsutveckling kräver kunskap

I Enköpings utveckling har det ofta varit företagen som drivit planeringen av stadens framtida utveckling. Resultatet har blivit ett enformigt och trafikgenererande handelscentrum i den ena änden av staden och ett utarmat torg i centrum, skriver Kjell Grip.

Enköping centrum. Arkivbild.

Enköping centrum. Arkivbild.

Foto: Maria Hedenlund

Insändare2023-05-05 07:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det svenska samhället har förändrats och förändringarna märks inom flera samhällsområden. Från att tidigare varit ett mycket homogent land med små kulturella skillnader i befolkningen har vi idag blivit ett allt mer heterogent land med stora kulturella skillnader.

Svensk förvaltning i stat och kommun har sedan 1990-talet blivit allt mer ekonomistyrd och företagsinriktad. Privatisering och nya administrativa synsätt lånade från näringslivet har påverkat den offentliga sektorns kärnverksamheter. Besvärande erfarenheter av brister inom, till exempel, skola, sjukvård och omsorg visar att stat och kommuner måste bli bättre på att analysera konsekvenserna av politiska idéer och förslag, innan de sätts i verket. Styrning och förvaltning innebär påverkan, kontroll och reglering av verksamheter i samhället. I den offentliga förvaltningen behöver tydligare anges ramar och riktlinjer för privat och offentlig verksamhet. Den offentliga sektorns förvaltningar är inte företag och skall heller inte drivas som sådana. Detta har satt ny fokus på behovet av en mer utvecklad samhällsplanering och reviderad lagstiftning inom flera samhällsområden.

Med referens till Enköpings kommun är flera av nämnda brister i samhället aktuella, inte minst vad avser skolan och stadens utveckling. Det är härvid inte bara fråga om vad de politiska partierna vill, utan först och främst hur de tänker förverkliga de förändringar man avser genomföra, liksom konsekvenserna av dessa på samhället och miljön. För en sådan mer genomtänkt samhällsutveckling krävs både kunskap och insikter hos dem som styr.

Statlig och kommunal planering är ofta defensiv, det vill säga, den anpassas till de privata investeringsbesluten inom främst industri och handel. I stadens utveckling har det ofta varit företagen, som genom markinköp, själva drivit planeringen av stadens framtida utveckling och dess lokalisering. Det har sällan funnits några analyser över vilka effekter en sådan utveckling får på miljö och samhälle. Planeringen har varit och är företagscentrerad och kommunen har inte förmått hålla emot företagens krav. Det är därför vi har fått ett enformigt och trafikgenererande handelscentrum i den ena änden av staden och ett utarmat torg i centrum. Emellertid, för centrums framtida utveckling kan vi nu alla glädjas åt tillgången till ett flertal olika parkeringsappar.