Vår otrygga elförsörjning – den såg vi inte komma

Den avreglerade elmarknaden fungerar orimligt väl för elföretagen på elkundernas bekostnad, skriver Kjell Grip.

Avregleringen och marknaden har inte  kunnat säkra en så viktig samhällskritisk verksamhet som elförsörjningen och det gäller både produktion, överföring och distribution av el via elnäten, skriver Kjell Grip.

Avregleringen och marknaden har inte kunnat säkra en så viktig samhällskritisk verksamhet som elförsörjningen och det gäller både produktion, överföring och distribution av el via elnäten, skriver Kjell Grip.

Foto: Pär Fredin/TT

Insändare2023-01-11 09:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi elkunder har börjat få elföretagens information om höjning av elnätsavgifter och elpriser. Efter att ha läst informationen och argumentationen i denna, framgår tydligt att den avreglerade elmarknaden fungerar orimligt väl för elföretagen på elkundernas bekostnad. Därutöver tjänar staten miljardbelopp på elavgifter och moms. Läser i professor Jan Blomgrens bok om Sveriges energiförsörjning ett citat av affärsmannen Percy Barnevik från den tid på 1980- och 1990-talen då vårt energisystem ännu fungerade väl, och som ger en förklaring till hur det sedan kommit att misskötas: ”Vi har i Sverige billig el, vi har ren el, vi har säker el, vi har kort sagt den elförsörjning alla andra länder skulle vilja ha. Och vårt huvudsakliga bekymmer är hur vi på kortast möjliga tid ska komma ur denna situation”. Det har vi gjort, trots varningar, genom politisk okunnighet, önsketänkande och aningslöshet i en så viktig samhällskritisk verksamhet som elförsörjningen. Och nu står vi där vi står med en allt sämre fungerande och för elkunderna extremt kostsam och i längden ohållbar elförsörjning. 

Energipolitiken har sedan 1970-talet varit en stridsfråga om kärnkraftens farlighet, särskilt dess avfall. Det är viktigt att kärnkraftens avfall hanteras med stor kunskap och respekt. Det gör den också och som regel betydligt bättre än behandlingen av liknande avfall från annan verksamhet. 

Fram till för omkring tio år sedan har vattenkraft och kärnkraft svarat för ungefär 90 procent av den svenska elproduktionen med ungefär lika bidrag från båda. 2021 svarade vattenkraften för 43 procent kärnkraften för 31 procent, vindkraften för 17 procent och övriga energikällor för 9 procent av energiproduktionen i landet. 

Avregleringen och den omhuldade marknaden har inte heller kunnat säkra en så viktig samhällskritisk verksamhet som elförsörjningen och det gäller både produktion, överföring och distribution av el via elnäten. Dessutom har myndigheter ofta politiserats (det vill säga myndigheter styrs allt oftare av politiskt tillsatta chefer utan sakkompetens inom den berörda myndighetens ansvarsområde, och utan erfarenhet av att leda stora organisationer) och politiken har professionaliserats (det vill säga när politiker tar över myndigheters ansvar), vilket inte gör saken bättre. Om du inte redan gjort det, läs gärna Bengt Ekenstiernas debattartikel ”Orimlig elmarknad underminerar Sverige” (SvD 29/12 2022) och Jan Blomgrens bok ”Allt du behöver veta om Sveriges energiförsörjning”.