Det är militarismen som driver klimatkrisen

"Militarismen måste upp på dagordningen när världens ledare samlas till klimatmöte i Glasgow", skriver Ingalill Ek.

"Världen är en, vi har ett gemensamt ansvar att förvalta dess resurser", skriver Ingalill Ek.

"Världen är en, vi har ett gemensamt ansvar att förvalta dess resurser", skriver Ingalill Ek.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Insändare2021-10-16 05:45
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige rustar militärt, försvarsanslagen ökar ständigt. Försvarsmakten och Peter Hultqvist åberopar sedan 2014 ”försämrat omvärldsläge”. Ett omvärldsläge som från Krim och Georgien successivt plussats på med Belarus, Arktis, Kina och förstås ständigt Ryssland.
Världen rustar. Alla länder åberopar sina osäkra omvärldslägen som skäl att öka försvarsförmågan med ökad militär kapacitet. Försvarsretorik som inte sällan har hotfulla undertoner. Det globala militärindustriella komplexet har glansdagar med köp och sälj mellan länderna. Krigsindustrin är en gigantisk inkomstkälla, inte minst för Sverige.
Vilka miljö- och klimatförstörande utsläpp i atmosfären, över mark och hav genererar militärindustrin med allt från vapentillverkning, testning av materiel och samövningar med andra länder? Sverige, som sedan drygt tio år tillbaka stått värd för ett flertal internationella militärövningar från norr till söder, har säkert fått sin beskärda del av miljöskadliga utsläpp. Fredsrörelserna har förgäves sökt efter uppgifter om vilka volymer det kan handla om.

Men Försvarsmakten vet inte och behöver heller inte redogöra för sina klimatutsläppp. Enligt Kyotoavtalet, som ingicks 1995 och är ett tillägg till FN:s Framework Convention on Climate Change, har staterna som skrev under avtalet inga sådana redovisningskrav. I Paris-avtalet från 2015 uttrycks det som ”önskvärt” att länder redovisar sina utsläpp. Varje land bestämmer i så fall ambitionsnivån. För Sveriges del är Försvarsmakten så gott som undantagen all redovisning, till skillnad från andra svenska myndigheter som inte bara förväntas redovisa sin verksamhets klimatpåverkan men också redogöra för hur den kan minska.

Om drygt en månad samlas världens ledare till det stora klimatmötet i Glasgow. Hittills har militarismens globala miljö- och klimatpåverkan gått under radarn och setts som varje lands interna angelägenhet. Men världen är en, vi har ett gemensamt ansvar att förvalta dess resurser. Världens rustningskarusell har en avgörande betydelse för vår planets öde. Militarismen måste upp på dagordningen! Dess förstörelsekapacitet är en existentiell fråga som sträcker sig från den enskilda medborgaren till världen som helhet. Världen är vårt enda hem.