De senaste dagarna har vi möts av oroande nyheter kring måendet hos unga. Samtidigt som hundratals barn står i kö till psykiatrin så saknar flera kommuner i regionen insatser för att förebygga självmord enligt Suicide Zero. För att kunna stärka framtidens generation måste unga prioriteras och fler resurser måste till både skolan och sjukvården. Kort sagt: en förändring krävs nu!
Det psykiska välbefinnandet hos unga har blivit sämre med åren. Folkhälsomyndigheten gjorde en kartläggning för perioden 1985-2014 och fann att det troligen är flera aspekter som lett till försämringen. Däribland nämns en sämre skola och större utmaningar på arbetsmarknaden. Under 2020 svarade 54 procent av unga i myndighetens undersökning att de hade besvärats av ängslan, oro och ångest. Såklart är såväl positiva som negativa känslor en del av livet.
Med det sagt kan stärkt kunskap om psykisk hälsa bland barn och unga bidra till en förbättrad förmåga att hantera oro. Det blir uppenbart att dagens barn och unga behöver rustas för framtiden med hjälp av att på lektionstid undervisa om psykisk ohälsa och vad för hjälp som det finns att få.
De långa köerna till vården försvårar det ytterligare för unga att få den hjälp de behöver. Förutom att investera långsiktigt i barn- och ungdomspsykiatrin krävs regelbundna uppföljningar kring hur verksamheten kan förbättras. Under 2019 beslutade region Uppsala att utreda förbättringsområden i relation till barn och ungas psykiska hälsa i regionen. Bakgrunden var att revisorer hade identifierat brister i arbetet.
Förhoppningsvis kan en förändring leda till att varje patient kan ta del av den förstärkta vårdgarantin som utlovar vård inom 30 dagar. Idag uppfylls inte kraven då vartannat barn får vänta längre än vad som utlovas, rapporterar P4 Uppland.Förbättringspotentialen är alltså stor.
Förutom insatserna från hälso- och sjukvården krävs också ett preventivt arbete. Idag nämns undervisning om psykisk hälsa enbart på ett fåtal ställen i läroplanen. Tills att en förändring sker i de nationella styrdokumenten kan kommunerna själva agera. Att erbjuda samtliga barn och unga i Uppsala en regional temadag om psykisk hälsa kan bidra till att öka samtalen och kunskapen kring ämnet.
Tack vare sociala medier och dagens populärkultur är ämnet mer synligt än någonsin tidigare. Trots det finns det fortfarande en viss tabu om att öppet prata om ämnet. Stigmat måste bort, och en tillägnad dag för ämnet skulle skapa en grund för stärkande samtal och ökade kunskaper. Därför vill vi uppmana skolministern Lina Axelsson Kihlblom:
* att utreda möjligheten till att inrätta psykisk hälsa som en del av det centrala innehållet för “Idrott och hälsa”, både i grundskolan och gymnasiet.
* Samtliga ordförande för kommunernas utbildningsnämnd i regionen att se över möjligheten att inrätta en årlig temadag med fokus på psykisk hälsa vid samtliga skolor. Regionstyrelsens utskott för hälso- och sjukvård
* att upprätta en uppföljning i förhållande till förbättringarna som redovisas i slutrapporten "Förbättring av barn och ungas psykiska hälsa".