Vissa av oss minns centrum som det var på 1970-talet. Fullt med butiker stora och små. Kunder åkte ända från Uppsala och Västerås, det var så mysigt att handla i alla de olika butikerna, och Pausparkeringen var full med bilar. Allt utbud fanns i lilla Enköping.
De senaste 40 åren har city sakta men säkert fått allt färre butiker och ett sämre utbud. Nu har det gått så långt att butiker börjat ersättas av kontor och kontoren uppe i husen har bostadiserats. Helt enkelt har butikerna i hyra blivit billigare än kontoren, som har blivit billigare än bostäderna. Det skiljer sig från andra städer med bra handel, där kanske en butik i centrum kostar 3000:-/kvadratmetern ett kontor 2000:-/kvadratmetern och en bostad ca 1200:-/kvadratmetern. Hyrorna för butiker och kontor visar den ekonomiska verkligheten.
Många har sett vad som skett, men tyvärr har våra lokala politiker varit okunniga och har inte förmått stödja cityhandeln. Vad kan nu göras? För det första ska Enköpings kommun anställa en idérik person med uppdrag att ordna många aktiviteter på torget, varje helg ska något ske; frukt, grönsaksmarknad, loppisar med olika teman, möten för olika föreningar och grupper, underhållning, möten med dina lokala politiker med mera.
Kommunen ska även sätta upp tydliga skyltar vid ett antal gator med alla butiker som finns längs den gatan, till exempel väskor, skor, presenter, optiker och så vidare. Kommunen ska årligen till turister och intresserade presentera i en folder alla restauranger och caféer om lägen och inriktning. Vidare ska så många parkeringsplatser som möjligt finnas för en låg avgift, helst om möjligt gratis. Givetvis ska ett nytt kommunhus ligga centralt och Joar Blå räddas.
Rörelser kommer och går, men helst ska två nya etableras för varje som lägger ner. Mycket viktigt är att berörda tjänstemän får klara order att vara praktiska och välvilliga och inte se alla som till exempel söker byggnadslov som ett lämpligt offer för byråkrati och höga kostnader. Enköping är nu ökänt för hur bygg och miljö handlägger sina ärenden. Låt oss vara rädda om de som visar initiativförmåga.