Bryt stillasittandet bland barn och unga efter pandemin

Det skriver Per Nilsson, ordförande i Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet och rektor på Gymnastik- och idrottshögskolan.

Barn och unga är inaktiva i genomsnitt 70 procent av sin vakna tid skriver skribenten.

Barn och unga är inaktiva i genomsnitt 70 procent av sin vakna tid skriver skribenten.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Insändare2022-03-09 07:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svenska barn är fysiskt inaktiva 70 procent av sin vakna tid. Under pandemin har stillasittandet ökat ytterligare, framförallt bland unga. Det är en utveckling som vi måste bryta. Genom att få fler unga i Uppsala län att röra sig mer i vardagen kan vi stärka folkhälsan i länet, skriver Per Nilsson på regeringens kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet.

Barn och unga är inaktiva i genomsnitt 70 procent av sin vakna tid – det vill säga att de sitter, står eller rör sig väldigt lite. Under pandemin har den fysiska aktiviteten minskat ytterligare, samtidigt som stillasittandet ökat – framför allt bland unga i åldrarna 16­–29 år.

Forskningen visar att fysisk aktivitet har ett avgörande inflytande för hälsan, både på kort och lång sikt. Regelbunden rörelse och avbrott i stillasittandet ger eleverna mer ork, större förmåga att hantera stress, bättre sömn och koncentration. 

Skolan bidrar redan i dag med drygt en tredjedel av veckans totala fysiska aktivitet för barn och unga. Men studier visar på stora skillnader på utövandet av fysisk aktivitet på fritiden kopplat till socioekonomisk status. Skolan har därför en viktig roll att fylla för att bidra till att alla barn – oavsett bakgrund – ges samma möjligheter till fysisk aktivitet och hälsa i vardagen.

För att ge fler barn förutsättningar till en god och jämlik hälsa föreslår vi i en rapport till regeringen att daglig fysisk aktivitet ska bli en del av skolornas vardag, och att tydligare krav ska ställas på skolgårdars utformning. Men redan nu finns mycket som skolor i Uppsala län kan göra:

1. Inför fysisk aktivitet för alla elever varje dag. Planera för daglig rörelse genom tillräckliga raster och schemaläggning som utnyttjar de naturliga avbrotten mellan lektioner. Försök använda fysisk aktivitet i undervisningen.

2. Skapa miljöer som inbjuder till rörelse både ute och inne, till exempel musik på skolgården, pingisbord eller en rörelseyta i klassrummet där det är okej att ta en rörelsepaus eller sträcka på sig.

3. Uppmuntra aktiva transporter. Att gå eller cykla till skolan ger bra förutsättningar för inlärning och koncentration men skapar också en tryggare trafikmiljö runt skolan.

Pandemin har gjort det ännu tydligare hur viktigt det är att motverka stillasittande och öka människors rörelse i vardagen – inte minst hos alla skolbarn. Vi har nu en unik möjlighet att lägga grunden till nya vanor som ger större motståndskraft mot stress och påfrestningar, främjar hälsan och ger ett bättre lärande. All rörelse räknas – varje steg är ett steg mot bättre hälsa.