Svar till "Anhörig" angående insändaren "Språket inte viktigast i omsorgen" i EP 26 april.
Det är fint att nynna för boende på ett vårdhem, särskilt om vederbörande känner igen stycket man nynnar. Kanske minner det om svunna tider? Dock räcker det inte att kunna nynna inom ansvarsfulla yrken.
Språkkunskaper och förmågan att kommunicera både muntligt och skriftligt är en grundförutsättning för att personal ska kunna utföra arbetet inom hälso- och sjukvården på ett säkert sätt.
Kan man inte språket eller läsa och skriva så är risken stor att själva utförandet av arbetet blir bristfälligt.
Språket är grunden för människans kommunikation. De som arbetar inom vården måste till en viss nivå behärska det svenska språket och även kunna läsa och skriva på svenska. De måste också behärska det svenska språk som används inom vården som profession.
Personal inom vård, omsorg och hemtjänst har ansvarsfulla och mycket viktiga jobb.
Många inom dessa yrken har utländsk bakgrund men enligt flera källor saknar en betydlig andel tillräckliga grundläggande kunskaper i svenska. Denna kompetensbrist blir ännu större då många inte heller kan de termer som används inom vården eller inte kan läsa och förstå en doseringsanvisning av patientens medicin.
Denna brist har varit välkänd inom vården under många år.
Det är oansvarigt, inhumant och inte en lyckad integration att anställa människor inom dessa yrken som nämns ovan om de inte behärskar det svenska språket eller inte kan läsa och skriva upp till en viss nivå. Ska de anställas ska de utbildas först och de som redan är anställda bör vidareutbildas.
Sverigedemokraterna skrev en motion om språkkrav i svenska till kommunfullmäktige redan 2020 vilken togs upp först under våren 2023. Alla andra partier sa nej till motionen.
Detta avslag är minst sagt ansvarslöst mot vårdtagarna.
Det är verksamhetschefen som har det yttersta ansvaret för att säkerställa att den personal som anställs uppfyller de kunskaps- och språkkrav som behövs för att lösa arbetsuppgifter och ge vårdtaganden kvalitativ omsorg. Grundläggande vårdkvalitet ska vara lika inom vården oavsett vem som utför den – Mottagaren ska känna sig trygg och kunna kommunicera med sin vårdgivare.
De skyldigheter som verksamhetschefen har är rättsligt reglerade och i det ingår att säkerställa att patientens behov av samordning, kontinuitet och trygghet säkerställs.
Enbart i Uppsala stad rapporteras det in cirka 10 orosanmälningar per dygn som kan leda till felbehandlingar inom vården. Godkända kunskaper i svenska språket samt läs och skrivkrav kan säkerligen minska dessa incidenters antal betydligt.