Alla har kraften att göra skillnad i varandras liv

Ta det modiga steget och prata med främlingar, att visa intresse för deras välbefinnande och vara en tröstens röst när det behövs som mest, skriver Stephanie Nammour.

Livet förändrades plötsligt när främlingen tilltalade insändarskribenten när hon satt vid ån i Enköping.

Livet förändrades plötsligt när främlingen tilltalade insändarskribenten när hon satt vid ån i Enköping.

Foto: Maria Hedenlund

Insändare2023-08-05 05:29
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag satt ledsen vid hamnen, mitt hjärta brustet efter en smärtsam separation. Mina tankar var allt annat än harmoniska, och jag såg förmodligen ut som en person som hade förlorat allt hopp. Men mitt liv förändrades oväntat när en vänlig främling kom fram till mig och ställde den enkla frågan, "Hur mår du?"

I första ögonblicket blev jag förvånad. Jag hade aldrig tidigare upplevt att en främling i Sverige skulle bry sig nog att fråga hur en annan främling mår. Men det var precis vad den här personen gjorde. Han såg in i mina ögon och kände min smärta. Och med den enkla gesten, lyckades han beröra mitt hjärta. Tack vare honom brast dammen, och mina ögon fylldes av tårar.

Jag vill ta detta tillfälle i akt för att uttrycka mitt djupa och uppriktiga tack till den här främlingen. Hans vänlighet och medkänsla gav mig en ny tro på mänskligheten och på möjligheten att finna tröst även i de mörkaste stunderna. Hans enkla fråga visade mig att vi alla, som medmänniskor, har kraften att göra skillnad i varandras liv.

Som samhälle måste vi ta oss tid att kommunicera mer med varandra, att våga öppna upp och dela våra känslor och tankar. Vi behöver bry oss om varandra på djupare nivåer och visa medmänsklighet mot de som bär på smärta och sorg. Ibland kan en enkel gest göra en enorm skillnad, precis som det gjorde för mig den dagen.

Jag vill uppmuntra alla att ta det modiga steget att prata med främlingar, att visa intresse för deras välbefinnande och vara en tröstens röst när det behövs som mest. Det spelar ingen roll om vi har utbildning inom socialtjänsten eller psykoterapi. Det viktiga är att vi som medmänniskor bryr oss om varandra och står vid varandras sida när det stormar som mest.

Tack, främling, för att du räddade mig den dagen. Du visade mig att en enkel handling av vänlighet kan ljusa upp en annan persons mörkaste stunder. Jag kommer alltid att minnas den dagen och använda den som en påminnelse om att vi alla har kraften att göra skillnad, även för någon vi aldrig tidigare träffat. Låt oss tillsammans bygga ett samhälle där medkänsla och omsorg blir självklara inslag i vår vardag.