Karl Rydå beskrev i ledarkrönikan, EP, 20 mars, under rubriken ”Lärarnas arbetsmiljö är orimlig” en dysfunktionell arbetsmiljö på skolor i Sverige. En arbetsmiljö som förstör förutsättningarna för lärare att genomföra och hålla hög nivå i sin pedagogiska verksamhet.
Det här är dessvärre ingenting nytt. De flesta har läst det många gånger förut. Här skall dock Sveriges framtid formas och kompetensutvecklas. Ungdomarna är Sveriges framtid och med stöd av dem skall vår framtida arbetsmarknad bemannas för att konkurrera med andra länder.
Svensk näringsliv anordnade Företagardagarna under mitten av mars. Budskapet från scenen var tydligt – Europa och Sverige halkar efter. Andra geografiska områden och länder utvecklas mer och har högre tillväxt. Trots att Sverige har goda förutsättning, springer andra förbi.
Detta är för de flesta inte heller något nytt. Vi har hört det förr, men trots att signalerna om kompetensbrist, kommande energibrist och allvarliga uppgifter från svensk skola händer väldigt lite. Vi kan idag se en viss ökning av antalet elever från åk 9 som väljer yrkesprogram på gymnasiet. Äntligen börjar alltså denna viktiga faktor vända.
I Kommittédirektivet, ”Fler vägar till arbetslivet”, beslut 9 juni 2022, uppges att hela 14 procent av eleverna från åk 9 är obehöriga. Det innebär att minst 16 000 elever i Sverige inte är behöriga att starta sina gymnasiestudier varje år. Trots att hälften av alla rekryterande arbetsgivare söker personer med gymnasiala kompetenser väljer fortfarande för få elever ett yrkesprogram.
Det här är inte heller något nytt. Utredningen visar också att 40 procent av eleverna som läser ett studieförberedande program läser inte vidare inom 3 år efter examen. De står då helt utan yrkesutbildning, men studerar alltså inte vidare via eftergymnasiala studier. Enligt SCB finns framgent en påtaglig risk att Sverige är på väg att få ett överskott på arbetskraft med högst högskoleförberedande gymnasial utbildning.
Grundläggande kompetensförsörjning i Sverige är nu hotad. Missmatchningen på arbetsmarknaden är påtaglig. Vi har hört det förr, men ändå förändras väldigt lite. Bristen på yrkesutbildad arbetskraft inom vård och omsorg, tillverkning och underhåll, service och inom transportsektorn försänker nu Sverige. Större förändringar måste ske. Sverige börjar i skolan. Sätt nu in krafterna där. Anställ fler studie- och yrkesvägledare, avdela nödvändiga resurser till de studerande och lyft in det rekryterande arbetslivet. Nu börjar det bli bråttom.