Det första man slås av är rösten. Den är djup och behaglig, avslappnad och verserad. Frej Lindqvist låter betydligt yngre än de 80 år som han är på väg att fylla.
– Hur jag mår? Jag klagar inte. Det är fantastiskt att få ha hälsan och kunna njuta av livet. Ett privilegium, fastslår jubilaren.
Och den är mer än välkänd. I nästan 60 år har den kunnat höras från teaterscener, i långfilmer och tv-produktioner. Spännvidden har varit stor. Frej Lindqvist har gestaltat allt ifrån Don Juan på Stockholms stadsteater till Björnen Paddington samt doktor Stensson i tv-uppsättningen ”Dubbelstötarna”.
– Det är teatern som har tilltalat mig mest. Den är social och man umgås med publiken. På scenen känner man vad man säger. I tv och film får man hålla igen och arbeta med små medel. Kameran ser vad man tänker, summerar veteranen hemma i lägenheten i Danderyd.
Där bor han med sin fru Christina Lindqvist. Men bostadsorten kunde lika gärna ha varit Vence i Frankrike. Dit flyttade paret nämligen 1999.
– Livet kändes lite begagnat här hemma så vi gav oss iväg. Klimatet, kulturen och maten var så fruktansvärt inspirerande. Christina fick jobb på en advokatbyrå och jag arbetade med att förbereda olika regiuppdrag som jag hade i Sverige, berättar Frej Lindqvist och fortsätter:
– Jag kan verkligen rekommendera att bryta upp och lägga om sina kort. Men vi saknade nära och kära och kände att vi inte ville åldras där, så 2014 flyttade vi hem till Sverige. Vi lämnade någonting som hade varit fantastiskt på alla sätt, berättar Frej Lindqvist.
Ett land som dock ligger honom ännu varmare om hjärtat är Finland. Där föddes han i en borgerlig miljö 1937 och hamnade som krigsbarn i Luleå. Som nybliven vuxen flyttade han därefter till Stockholm för att studera.
Men vad var han egentligen, svensk eller finländsk?
– Jag hade en konflikt med min identitet. Åkte tillbaka till Finland 1958 och sökte på vinst och förlust in på Svenska teaterns elevskola i Helsingfors. I dag är jag glad för att jag aldrig lämnade min finlandssvenska bakgrund. Min dubbelidentitet är en styrka; den täcker in ett större område både känslomässigt och intellektuellt.
Väl tillbaka i Sverige tog skådespelarkarriären form. Så småningom blev Frej Lindqvist även regissör och manusförfattare, en välkänd radioröst samt ljudboksinläsare.
– Vilket mitt största ögonblick är? Många brukar nämna Amadeus på Stockholms stadsteater 1982. Som Salieri talade jag med publiken och gestaltade samtidigt denna ömkliga människa. Det blev en syntes. Det var en stor känsla att lyckas komma fram till det.
I de breda folklagren är han förmodligen mest känd från ”Dubbelstötarna” från 1980. I den rånar hans karaktär Handelsbanken tillsammans med den kriminelle studierektorn Bertilsson, spelad av Björn Gustafson.
– En gång skulle jag ta ut pengar på just den banken. Men hade glömt legitimationen. Jag frågade om det möjligtvis gick bra ändå. ”Ja", sa kassörskan, "du har ju rånat den här banken, så det ska väl gå bra en gång till”.
Numera föreläser han och har under tio års tid varit gästlärare på Teaterhögskolan i Luleå.
– Jag har hunnit med allt det som jag har velat. Regisserat, skrivit manus och egna böcker. Jag har haft väldigt kul – men nu har jag tänkt lägga av. Det får man väl när man är 80 år? Jag ska leva ett liv med tonvikt på det privata, avslutar Frej Lindqvist med sin varma stämma.