Per och jag växte upp på var sin gård utanför Örsundsbro och våra fäder kände varandra sedan barnsben. Vi var bara månader emellan men hamnade i var sin årskull. Våra liv har gått isär och korsats vid olika tillfällen under vår uppväxt, men vänskapen har alltid funnits kvar.
Per var en pedant av stora mått. Gården skulle var i topp, välstädad och stilfullt har han skött sin fädernegård. Inget arbete var för stort för att göras väl. Husen har underhållits och han gjorde mycket av arbetet själv. I vår ungdom skulle han färga parkettgolvet i en av bostäderna han bodde i, från ek till körsbär. Pigmentet var starkt och golvet blev mörkt rött. Per insåg att det inte gick att avbryta utan han målade på hela golvet och sedan slipade han för att få det bättre. Vi tyckte det var fint men Per var inte helt nöjd. Per byggde sin och gårdens nya huvudbyggnad, en mer välplanerad bostad med så många fina detaljer är svårt att finna. Han for långväga för att hitta munblåsta glas till huset. Det var med perfektion mosaiken skulle sitta i den runda duschen, inga kanter fick sticka ut och jag vet inte hur många gånger han gjorde om för att han skulle bli nöjd.
Per var en av de mest omtänksamma människor jag mött, med vett och etikett i ryggmärgen. Han blev tyst en middag när jag höll tal och Per var min bordskavaljer. Detta förklarades när han klingade i glaset och berättade om chocken att få värdinnan till bords och det faktum att han måste tacka för maten.
Inte tänkte jag på det men det var så självklart för Per. Han tyckte det var sorgligt att jag inte dricker whisky, för tänk så många fina samtal vi kunde haft om jag bara hade druckit whisky. De många fina samtalen fick vi utan whiskyn när han insjuknade. Jag är så tacksam för alla våra samtal, Pers historiekunnande och hans kunskapstörst. Hans glädje när vi förra året gick på Brunnby lantbrukardagar och han fick träffa så många av sina vänner och kollegor.
Varje möte vi har haft de senaste åren har hans tankar varit med familj och barnen. Han ville sin familj så väl.
Jag hoppas innerligt att det finns ett nästa liv så vi får mötas igen utan corona och cancer.