Malte har funnits med i utkanten eller nära i så mångas liv. Han har bidragit med glädje, stöttat inom idrott och kultur. Alltid haft en rolig, klurig, träffsäker kommentar och bjudit på sitt breda leende och avväpnande skratt.
Jag mötte Malte i början av 70-talet i Grillby och IK Nordia. Min son Simon började spela ishockey med Malte som lagledare. Att Simon ibland tittade mer på åskådarna än på medspelare och motståndare eller låg kvar en stund extra på isen när han ramlat berättade Malte med ett skratt. Han var en älskad ungdomsledare. Min dotter Hanna började spela handboll och fotboll samtidigt som Maltes och Mariannes döttrar Anna och Sara. Vi föräldrar möttes i hejarklacken. Några år tränade jag flicklaget i fotboll med både Hanna och Anna. Malte var förstående både när vi vann och förlorade.
Som ordförande i Nordia insåg jag hur beroende en förening är av ett antal stöttepelare – Malte var en av dem tillsammans med bl.a. Elsie Schenning och Vincent Ahlström.
Malte och Marianne gillade jazz och var medlemmar i Musikklubben. När kommunens kulturförvaltning under sina fullmatade kulturveckor behövde en extra bil vände de sig till Malte, mångårig ekonomichef på Bilkompaniet, som sponsrade. Ett sista uppdrag som han knappt hann utöva var när jag 2020 i valberedningen för stadens Hembygdsförening fick Malte att ställa upp som revisor.
Idrottsintresset följde Malte hela livet. Han var aktiv fotbollsspelare i sin ungdom, spelade tennis och golf hela livet. Som ledare fick både Nordia och ESK under många år dra nytta av hans insatser. För ESK höll han i reselotteriet som drog in stora pengar. På den årliga festen där vinnarna drogs vankades det mat. Det som blev över såg Malte och Marianne till att Härbärget för hemlösa fick ta emot.
Många i Enköpingstrakten skulle kunna ge en liknande berättelse om hur och var de stött på Malte och om vad han har betytt och gett av vänskap och glädje. Hans engagemang sträckte sig längre än till det egna – sånt som gör ett lokalsamhälle lite bättre, vänligare, starkare.