För att beskriva Leif så måste man nämna några av alla hans uppdrag. Han började som ombudsman för CUF i Uppsala län i slutet av 60-talet för att gå vidare till den nationella nivån som riksombudsman och förbundssekreterare i början på 70-talet. Redan som 27-åring blev han sakkunnig på regeringskansliet, handplockad av statsminister Fälldin och ingick i gänget som kallades ”Fälldins pojkar”.
Mellan åren 1990 och 2003 var Leif vd på LRF. 2006 återvände Leif till regeringskorridorerna, då som statssekreterare hos infrastrukturminister Åsa Torstensson.
Att jobba med Leif var roligt, lärorikt och utmanande. Han var nyfiken och fokuserad på resultat. Han delade ut ansvar, gav nya talanger chansen. Hans kontaktnät var enormt och det bjöd han generöst på. Leif bjöd in människor som behövde träffas. Hans långa erfarenhet av politiskt arbete och engagemang i folkrörelser har inneburet en sällsynt kunskap i och om samhället. För oss i Centerpartiet i Uppsala län har Leif varit en viktig kraft och oumbärlig person.
När man är engagerad i föreningslivet så möter man många människor, en del fastnar, andra passerar bara förbi men vissa berör på djupet. Sådan var Leif, han vare sig kom in eller lämnade rummet utan att han gjorde både intryck och avtryck. Ingen fråga var för liten eller för stor. Det var möjligheterna till förbättringar som stod i fokus. Vi mötte alltid en glad, varm och positiv person när vi mötte Leif.
Det har varit med stor oro vi följt Leifs svåra sjukdom och vi har så innerligt önskat att han skulle besegra den. Vårt län har mist en stark drivande kraft, vi vet att han hade så mycket kvar att ge. Vi kommer att sakna Leif som vän, politikerkollega och samhällsbyggare. Våra varma tankar går till Leifs familj.