Den 13 januari 1992 berättar EP om fiaskot under den fyndiga rubriken "D här var Just en snygg historia" .
Två dagar tidigare hade Enköpingsungdomarna utlovats "Stockholms bästa DJ" och Just D, en av Sveriges då hetaste grupper, på Idrottshusets scen framåt småtimmarna. Men ungdomarna väntade förgäves, varken diskjockeyn eller gruppen dök upp.
Det visade sig att arrangörerna, tre unga grabbar, saknade kontrakt med popgruppen och bara muntligt blivit lovade en spelning via en kompis till Just D. Det hela handlade om en "svart" spelning och inga papper var skrivna.
När EP:s två reportrar Thomas Mattsson och Robert Okpu ringer upp William Crafoord i popgruppen Just D bekräftar han det man misstänkte - ingen i bandet har hört tals om nån spelning i Enköping den aktuella dagen.
De tre arrangörerna misslyckades också med att ordna fram musikanläggning till diskot och den diskjockey som i all hast kallats in efter "Stockholms bästa". Mer än en timma efter det att dörrarna slagits upp dök en snabbinhyrd anläggning upp.
Det går att föreställa sig de skakiga benen som grabbarna äntrade scenen med, då de vid midnatt gick upp för att bekräfta ryktet som börjat florera i lokalen, att Just D inte skulle dyka upp. De hade förberett gula lappar till alla som ville få pengarna tillbaka men även utdelningen av dessa blev kaotisk och istället skulle vita lappar gälla som återbetalning.
Arrangörerna lovade att några dagar senare betala tillbaka "så mycket som möjligt" av biljettprisets 100 kronor. Men bara till dem som kunde visa upp de vita lapparna. Bilden ovan är tagen när återbetalningen skulle ske.