Nu fyller Olle Forsberg 80 år och har ett färgstarkt yrkesliv som journalist bakom sig:
– Jag har faktiskt aldrig haft något annat jobb. Började som 19-årig volontär på Oskarshamns-Tidningen och sedan rullade det på. Aldrig aktuellt att jobba med något annat än journalistik.
Efter mer långvariga anställningar på redaktioner i Falun och Luleå väntade regementsstaden Enköping. I den lokala journalistiken väcktes intresset för försvaret. Ett intresse som senare kom att fördjupas:
– En sak är säker, oavsett införandet av någon slags värnplikt blir det mycket svårt och dyrt för Sverige att återta den förlorade militära förmågan. Försvarsviljan hos allmänheten är inte heller vad den varit.
Olle Forsberg bör veta. Jobbet efter EP var nämligen som redaktör inom fackförbundet FCTF, Försvarets Civila Tjänstemannaförbund.
– Som mest på 70-talet hade vi 22 000 medlemmar. Motsvarande antal idag ligger enbart på 3 500. Siffrorna talar ett tydligt språk. Vart har försvaret tagit vägen?
I yrkeskarriären har ändå tiden på EP en särställning, kanske inte så konstigt eftersom Olle blivit staden trogen sedan dess.
– Jag var redaktionschef på Enköpings-Posten på 70-talet under den legendariske chefredaktören Gunnar Svärd; en minst sagt kontroversiell och kreativ person med den för en tidningsman ovanliga bakgrunden som generaldirektör för Försvarets Fabriksverk.
Många historier om Gunnar Svärd kan det gamla gardet från den tiden berätta – men frågan är om inte den här tar priset:
– Han ska ha sålt en hel egyptisk pansararmé efter junikriget 1967 i Sinaiöknen. Svärd var kompis med Israels premiärminister Golda Meir, som efter en förintande seger plötslig stod där med några tusen ton egyptiskt pansarskrot...
Olle Forsbergs blivande chef sägs ha agerat mellanhand och lyckats prångla ut de egyptiska stridsvagnarna till Idi Amins Uganda. Är den här historien verkligen sann, Olle?
– Så mycket hände runt honom att jag inte håller det för otroligt. Svärd hade kontakter precis överallt. Om någon skulle lyckas med att sälja en utslagen pansararmé till en afrikansk diktator … tja, då vore det antagligen Gunnar Svärd.
Bland alla minnen från åren på EP under 70-talet, dyker namnet Anna Lindh upp:
– Anna pluggade till jurist och behövde ett sommarjobb. Hur det hela gick till minns jag inte, men plötsligt hade jag anställt henne som sommarvikarie. Jag behövde aldrig ångra mig. Anna Lindh var född till journalist, men yrkesvalet blev som bekant ett annat.
Olle berättar om ett oväntat möte med Anna på Arlanda bara månader före hennes bortgång:
– Som utrikesminister kom Anna med ett stort följe genom ankomsthallen och såg mig på rätt stort avstånd. Anna lämnade den förvånade gruppen, sprang fram och gav mig en bamsekram. Precis så spontan som jag mindes henne!
Vi hoppar i tiden. Efter pensioneringen från fackförbundet FCTF, har det blivit en hel del golf för Olle Forsberg.
– Under en rad av år var jag redaktör för Enköping GK:s klubbtidning, men idag spelar jag hellre själv även om mitt handicap sjunkit från någonstans strax över 10 till 23, möjligen med ålderns rätt.
Men den ”rätten” kämpar Olle Forsberg kraftigt mot. Lägenheten på Östra Ringgatan 26 i Enköping förvandlas morgon och kväll till träningscamp. Olle klarar 40 armhävningar, varav 30 i rask följd. Men energin räcker också till annat:
– Håller som bäst på att organisera ett 160-års kalas. Min sambo Berit hann något före mig till 80-årsdagen och nu har vi gjort gemensam sak i festandet. Bäst att fira rejält medan man fortfarande orkar!