På den sista dagen av Sweden international Horse Show hyllades ceremonimästaren Lillemor Nordén, som bor i ett mysigt gult hus i centrala Enköping.
– Jag blev jätterörd, men sanningen är att jag bara gjort något som jag tycker är roligt, säger hon.
I 25 år har hon varit ceremonimästare och haft hand om priserna på hästshowen, ett ideellt arbete många uppskattat henne för.
Redan 1985 började hon arbeta med hästar, och genom åren har hon både varit domare och tävlat själv.
– Hästarna har alltid varit en stor del av mitt liv, nu hoppas jag att någon av barnen tar över jobbet som ceremonimästare, men vi får se hur det blir, säger hon.
Hon minns en tävling för flera år sedan, då drottningen och prins Carl Philip skulle vara med och dela ut priser. Prinsen, som då bara var några år gammal, var väldigt rädd för hästar och höll sig hårt fast i Lillemor Nordéns kjol. Så pass hårt så att hon var tvungen att hålla upp den för att den inte skulle ramla ner.
– Mina kollegor tyckte det såg lite roligt ut när jag gick runt och höll i den, men det hade nog sett ännu roligare ut om jag hade tappat den, skrattar Lillemor Nordén.
Förutom arbetet med hästarna har Lillemor Nordén jobbat mycket som akutsjuksköterska, på flera olika sjukhus i Sverige. Bland annat har hon varit med och byggt upp akutmottagningar både i Uppsala och Enköping.
– Jag har jobbat som sköterska i 37 år, och har alltid älskat mitt arbete, säger hon.
I flera perioder i livet har hon arbetat halvtid som akutsjuksköterska och haft resten av tiden fri, så att hon kunnat utforska andra yrken, och haft tid att arbeta med hästarna. Hon har också testat på att arbeta som sjuksköterska på avdelning, men det jobbet var inget som hon trivdes med.
– Akuten har alltid varit min plats. Det är inte så krångligt som det låter, man har ju alltid doktorer och kollegor nära. På avdelningar tycker jag att det är jobbigare eftersom man blir så involverad i patienternas liv, på akuten kollar man bara det mest väsentliga, säger Lillemor Nordén.
– Att jobba halvtid har också alltid passat mig väldigt bra, eftersom jag alltid har varit rastlös.
I dag bor Lillemor Nordén ensam i centrala Enköping, men under en lång tid har hon haft sin bostad i Ekolsund. Där bodde hon från 1973 tills för några år sedan, där växte också hennes tre barn upp.
– Tiden går ju så fort, nu är min son över 50 och jag har fem barnbarn, säger hon.
Hon berättar att de som fyllde 75 när hon var mindre sågs som riktigt gamla, men hon menar att hon själv inte alls känner sig så.
Hur skulle du beskriva dig själv då?
– Jag skulle nog beskriva mig själv som rastlös och godhjärtad. Jag är nog ganska bestämd också, och tycker om människor, men jag tycker också om ensamhet, säger hon.
I Ekolsund bodde hon tillsammans med sin man, som för några år sedan gick bort. Paret var gifta i över femtio år, och tillsammans i ännu fler. På frågan hur man får ett äktenskap att hålla så pass länge funderar Lillemor Nordén ett tag och knyter handen runt sitt knä.
– Det handlar nog om att man måste få ha något eget, man kan inte umgås hela tiden. Ibland behöver man tid för sig själv, säger hon.
Hon rekommenderar kvällar på operan som tid för en själv.
– Är det jobbigt för själen ska man gå till operan, boka plats och sätta sig bakom pelaren på tredje raden och bara lyssna. Efter det kommer allt att kännas bättre, säger Lillemor Nordén och ler.