– Alla säger att vi är viktiga men då borde det märkas på lönen, sa Vivi Smedberg, en av de cirka 200 strejkande i Enköping.

Som växeltelefonist tjänade hon 12 000 kronor i månaden, ungefär lika mycket hade vaktmästarna, barnskötarna och receptionistpersonalen på Enköpings kommun.

Enköping var inte enda kommunen i landet där kommunalarbetare och kommunaltjänstemän strejkade för högre löner. Ytterligare 23 kommuner i landet var indragna i strejken. 

Konflikten stod mellan SKTF och Kommunal å ena sidan och arbetsgivarna i Landstingsförbundet, Kommunförbundet samt Svenska Kyrkans församlings- och pastoratsförbund å andra. 

Konflikten gällde ett nytt löneavtal för omkring 800 000 anställda i landet och fackens krav var att medlemmarna skulle få löneökningar som var i nivå med vad de anställda inom privata sektorn fått.

På dagis, fritidshem, skolor och socialkontor märktes konflikten ordentligt. Barnen på daghemmen fick ha matsäck med sig eftersom kökspersonalen strejkade och på matställena runt skolorna ringlade köerna långa framåt lunchtid.

I vaktmästarrummet i kommunhuset träffade EP:s reporter på kommunalrådet Rolf jönsson, som stod och öppnade post. En syssla som tjänstemännen menade var strejkbryteri. Jönsson menade att det handlade om skyddsarbete.

– Jag måste ju öppna den kommunala posten så offentlighetsprincipen kan gälla, menade han.

Även i socialkontorets reception fick politiker göra inhopp och ta emot en hel del ilska från dem som var i behov av hjälp.

Efter första strejkdagen var kampviljan god. 3,5 procent i lönepåslag stod på spel.